Utforska synonymer och betydelser för slinka
Betydelse:
Betydelse:
Betydelse:
Betydelse:
slinka substantiv (neds.)
Nedsättande benämning på en sexuellt lössläppt eller prostituerad kvinna; ett grovt omdöme om en kvinna som uppfattas som promiskuös eller som säljer sex.
Prostituerad / sexuellt lösaktig kvinna
Används om en kvinna som förringande beskrivs som prostituerad eller allmänt sexuellt lössläppt. Starkt värderande och kränkande.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för slinka.
slinka (verb.)
Att röra sig hastigt och ofta diskret eller undanskymt, särskilt att smita, kila i väg eller glida bort utan att väcka uppmärksamhet.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för slinka.
Slinka i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Hänga lös, fara hit och dit utan stadga.
Ex: Armen hänger och slinkaker på honom.
-
am.
Flicka, som slinker efter karlar; liderligt stycke.
-
Smyga; gå, löpa i smyg. substantiv på liderliga ställen.
Ex: Slinka i halfaporna, säges om lycksökare, som söka hofgunst. Slinka efter qvinnfolk. Slinka förbi´. igènom in´, ùndan, út. Slinka igenom vakten. Slinka in på en krog. Slinka méd, följa med, utan att egentligen tillhröa sällskapet eller vara bjuden; följa med på snålskjuts. Han slinkaker allestädes med, inträner sig objuden i alla sällskaper. (Fig. Slinka ´öfver, med tystnad förbigå, halka öfver. t. ex.: Han slank öfver den omständigheten.
-
bot.
Syn: Vattensilke
-
Fig. Det slank fram under hans tal, han lät undfalla sig det. Fam. Det s-ker väl méd, får väl hållas till godo.
Ex: Slinka ùndan.
-
(om tid) Förflyta obemärkt. Tiden slinkaker fort.
Ex: Slinka áf, föbi´, ùndan ha ungefär samma betydesle. (Fam.) Det slinkaker áf, der står temmeligen väl till.
Historik & ursprung för Slinka
-
E
2. slinka (flick-), till exempel Modée 1738, till föreg.; bildat som slyna, (flick)- slänga, jämför även under flicka samt slyngel och slunk. Med avs. på betydelse 'liderlig kvinna' se paralleller under slyna.
Se även: slinka 1
-
E
1. slinka, i dialekt även: hänga löst - fornsvenska: krypa, smyga sig, slinka ('slank som en orm'), norska: driva omkring = medellågtyska slinken, skrympa tillsamman, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) slincan, krypa (engelska slink, smyga bort); väl till indoeuropeiska roten (s)leng, varom under l inka; jämför slank l, 2, slanka, slan-kig, s l un k och följ. En växelrot på urgermanska -g(w) se slänga. Enl. somliga dock sammansmält med en form till en urindoeuropeiska rot s(k)leng, biform till s(k)lenk i fornslaviska slqkii, krokig.
Se även: slinka 2
Källa: Hellquists (1922)