Synonymer till hänga

verb

Utforska synonymer och betydelser för hänga

Verb

Betydelse:

hållas uppe i lodrätt läge utan kontakt med marken: vara (löst) fastsatt (t.ex. på en vägg eller ett i tak) i en eller flera punkter längst upp på föremålet, så att detta befinner sig i jämviktsläge i ett gravitationsfält

Betydelse:

placera något i lodrätt läge utan kontakt med marken

Betydelse:

luta sig över något
1

Vara upphängd eller befinna sig fritt ovanför eller nedanför något.

hållas uppe dingla sväva sloka

Befinna sig hängande

Om något som hålls uppe eller hänger löst, ofta med viss rörelse eller slokande form.

2

Fästa något så att det hänger från en yta eller ett fäste.

fästa upp fästa upphänga anbringa

Fästa så att något hänger

Om att sätta upp eller fästa exempelvis ett föremål på en vägg eller annan plats.

3

Avrätta någon genom att hänga personen i en galge.

avrätta i galge avrätta

Avrätta genom hängning

Om att döda någon som straff genom hängning.

4

Vara avgörande beroende av något annat eller av ett visst villkor.

komma an på vara avhängig bero på

Vara avhängigt

Om att något beror på eller avgörs av en omständighet.

5

Vara sysslolös eller tillbringa tiden planlöst, ofta tillsammans med andra.

driva slå dank drälla

Slå dank och driva omkring

Vardagligt om att vara sysslolös, ströva omkring eller fördriva tiden utan ett bestämt ärende.

6

Tillbringa tid tillsammans med någon, ofta på ett informellt och otvunget sätt.

umgås vara tillsammans vara med

Vara tillsammans

Vardagligt om att umgås eller vistas med någon, ofta utan någon särskild plan.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för hänga.

auto_stories

Hänga i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Fästa en sak upptill vid någon af dess delar, så att dennedtill icke har stöd af något föremål, utan fritt sväfvar iluften. Hänga torklinne på ett streck.

    Ex: Hänga hatten på en spik. Hänga i galge ell. blott hänga, till straff uppsätta enmissdådare i galge, för att genom strypning taga lifvet af honom. Han blef hängagd för förfalskningsbrott. (Ordspr.) Den drunkar ej, somhänga skall, ingen undgår sitt straff. Hänga fást, hänga något så, att det fästes vid ett föremål. H.frám, hänga längre fram ifrån ett ställe. Hänga fö`re, häna framförtill betäcknng. Hänga på´, úpp, út, ö´fver, se Påhänga, &c. (Fam.) Hänga på en något, betäcka, bekläda en med något. Hänga på saig, betäcka, bekläda sig med; använda till kläder åtsig, t. ex.: Hon h.ger på sig allt hvad hon förtjenar.

  • Hänga hufvudet, luta hufvudet, af sorg, bedröfvelse, svaghet, och så vidare (figurligt) Hänga näsan öfver bolen, sitta mycket och läsa.

  • Syn: Fasthänga

  • Vara upptill fästad vid något föremål utan stödnedtill. Ljuskronan h.ger i taket. En stor sabel hängage vid hansgördel. Frukter hänga på träden. Hatten, kappanh-ger på spiken. Löfven hänga öfver vägen. (figurligt) Faran hängager öfver hufvudet, är nära förhand.

    Ex: Hänga èfter: a) (aktivt) Hänga èfter någon, ständigt och på ett besvärande sätt följa efterhonom öfveallt; alljemt ligga honom på halsen, Hänga fasat vid, vara envist, tillgifven, t. ex.: Hänga fast vid en fördom, en falsk lära. Hänga frám, hänga så att det faller fram. Hänga i´, fortfara, t. ex.: Sjukdomen hängager i ännu. (Fam.) Deth-ger i honom, han kan ej glömma den förtretetn; han har alltjemtqar samma tycke, böjelse, o. s. v. Hänga ihóp:

  • hänga bredvid hvartannat, sammanfästadt;

  • fig.

    (grekiskt

  • hafva samband, sammanhang, till exempel: Dessa två meningar hänga ihop:

  • fam. det h-ger ihop som ler och långhalm, saknar alltsammanhang; grekisk bokstav om personer Hålla ihop. De h. lihop; grekisk bokstav oftast impersonelt förhålla sig, t. ex.:Säg mig, huru det h-ger ihop. Huru h-ger det ihop med honom, med den sa

    Ex: Hänga méd, ihärdigt hålla i med något; med möda taga sig fram;framsläapa sina dagar. Hänga néd, Hänga på, bero på, t. ex.: Frågan hängager på den omständihetten,huruvida . . . . Derpå hängager det. (Fam.) Hänga på någon, ligga en på halsen, vara en till besvär, t. ex.: Hanh-ger jemt på honom. - H.qvár, vara qvarlemand hängande; äfv. Hänga samman, tillsammans, se Hänga ihóp. Hänga út, hänga så, att det faller ut. - Hänga ùte, hänga utanför ifria luften. Hänga víd, se Vidhänga. - (Fam.) Hänga öfver någon, alltjemt besvära, ligga på halsen; se Hänga èfter.

    Syn: Nedhänga

  • Falla all för lång ned. Kinderna, brösten, hänga på henne. Klädningen hängager (ell. hängager néd) på ena sidan.-

  • Fam.

    Stå och hänga, stå stilla på ett ställe utan att någonting förehafva. - Hänga sig, reflexivt verb

  • fig. , se Fästa sig vid.

    Fästa sig upptill vid ett föremål, utan stöd, hvilopunkt förföttena. Han hängade sig med armarna på dörrn.

    Ex: Hänga sig fast vid Hänga si på en, lägga hand, händer eller armar på ens axlar, såatt tyngden af ens kropp i mer eller mindre mån hvilar på honom;(fig. fam.) truga sig på någon; äfv. söka sitt uppehälle genomannans försorg.

  • Taga lifver af sig genom att hänga sig med ett rep eller något dylikt om halsen vid ett föremål så att andedragten qväfves.

    Ex: Hänga sig i ett träd, på ett spjell.

history_edu

Historik & ursprung för Hänga

  • Verb

    hänga, fornsvenska hængia trans, och, intrans., liksom danska hænge uppkommet genom sammansmältning av ett (urspr. intrans.) st. (redupl.) verb och ett därtill bildat kausativ. St. verb: urgermanska *hanhan = gotiska, fornhögtyska hâhan, medellågtyska hân, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) hôn, samtliga trans.; urgermanska *hangan = fornisländska hanga (pret. hekk), intrans., fornsvenska *hanga (pres. hænger, imper. och pret. hænk), intrans., medellågtyska, nyhögtyska hangen och engelska hang, intrans, och trans., åtm. delvis med nybildad infin. Kausativum: urgermanska *hangian = fornsvenska hængia, fornisländska hengja, medellågtyska, fornhögtyska hengen (nyhögtyska hängen), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) hengan (bildat som fälla: falla). Dessutom: -ē- verb: gotiska hâhan (-ai-), fornisländska hanga (-ngd-), fornhögtyska hangên, och -ō- verb: fornsaxiska hangôn, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) hangian, åtm. de båda senare väl med oursprunglig böjning. Germ. rot hank, hang, ofta ställd till indoeuropeiska konk i latin cunctor, dröjer, tvekar, sanskrit çankatē, vacklar, fruktar, med grundbetyd.: sväva, vartill även fornisländska hǽtta substantiv, fara, risk, verb: riskera (*hanhti-). Jfr anhang, bihang. — Hängsle n., jämför Lind 1749 : byxhängsel, jämför norska hengsle n., hengsla f., danska hængsel, nyhögtyska hängsel och så vidare

    Se även: fälla

Källa: Hellquists (1922)

format_quote

Uttryck & idiom med Hänga

NEO Uttryckslexikon

  • bli hängd i tysthet

    lämnas helt obeaktad — trots förtjänster

  • hänga i luften

    vara löst grundad — om påstående, resonemang e. d.

  • hänga i luften

    (tyckas) vara nära förestående — särsk. om oväder e. d.

  • hänga läpp

    vara märkbart nedstämd

  • hänga med huvudet

    vara märkbart nedstämd

  • hänga på ett hår

    vara ytterst nära att misslyckas — el. utplånas e. d.

  • inte mycket att hänga i granen

    inte mycket att visa fram — el. skryta med e. d.

format_list_bulleted Exempelmeningar

Betydelse 1
  • •
    En annan fråga är var tavlorna ska hänga.
Betydelse 2
  • •
    Man behöver inte stå och hänga i ett gathörn för att vara heroinmissbrukare i dag.
Betydelse 3
  • •
    En fördel är att man kan torka alla material i ett torkskåp och att man kan hänga exempelvis dyblöta regnkläder och dylikt på tork, säger hon.
Betydelse 4
  • •
    En av dem, som hängdes i går, hade dömts för rånmord på fyra människor.
  • •
    Häromveckan hängdes en 16-årig utvecklingsstörd flicka av domaren själv i staden Neka i norra Iran.

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för hänga

Korsordslösningar för hänga