Synonymer till störta
Utforska synonymer och betydelser för störta
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för störta.
Störta i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Falla plötsligt och med stor häftighet.
Ex: Han s.de till marken, gräffad af en kua. Hästen störtade med honom. Säges äfv. lom kreatur, som dö knall och fall. Kon har störtat.
-
Rusa. Komma störtande. substantiv i´n, omkúll, se Instörta, Kullstörta. substantiv néd, det samma som störta; även rusa nde; rasa ned; ösa ned eller hällregna.
Ex: Störta úpp, út, rusa upp, ut.
-
handelst.
Väga en vara netto.
Ex: V. a.
-
Kasta hals öfver hufvud, häftigt nedkast. substantiv någon utför en brant, en klippa, i en afgrund, i sjön. (figurligt)
Ex: Störta li elände, i olycka, i förderf- Störta någon, orsaka dess fall, udnergång, förderf. -
-
substantiv lasten ur ett skepp i ett annat, förflytta den sålunda.
Ex: Störta spannmål, krut, o. störta v., utstjelpa. Störta skott, ammuniton, se Plundra, 2. S en gjutform, omstjelpa den, så att den ännu flytande metallen utrinner. Störta sig, v.r .
-
Kasta sig hals öfver hufvud.
Ex: Störta lig utför en klippa.
-
fig.
Förderfva sig, bereda sin undergåg. Du störtar dig, om du ådrager dig hans ovilja.
Ex: Störta sig i olycka, göra sig olycklig.
Historik & ursprung för Störta
-
Adjektiv
störta, fornsvenska styrta (-ö-, ipf. -té) = norska slurla, danska störte, från medellågtyska starten (även : förskräcka) = fornhögtyska Sturzen (nyhögtyska Sturzen), av urgermanska * stur tian, jämför angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) sturtende, hoppande; besläktade med angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) stearllian, snäva (engelska startle, studsa tillbaka och den/det), avljudsformer till stert- i stjärt och så vidare, till en rot med betydelse 'vara eller bliva styv', utvidgning av ster det samma; se starr-bliga och så vidare Med avs. på betydelse 'falla, snäva' av 'vara styv' jämför analogierna under stappla, stjälpa och stupa. - Den äldre böjningen störta, stört k var-lever ännu i dialekt och till exempel hos Kellgren: stört (imper.) och i Geijers Narvamarsch: 'Då störte i Norden Svithiods magt'; jämför även be stör till Övergången till I konj. (ipf. -ade; jämför Serenius 1741: part. störtad; för övrigt allmänt och 1750 jämte -té) beror på det otydliga imperfektmärket; jämför motsvarande under till exempel gästa, hitta, hämta, reta, skifta, skämta, span.a, trösta, törsta, välta (jämte det äldre välte), vänta ävensom till exempel flöda, häda, härda, möda, mörda, skynda, vörda och under sålla. - Härtill stört som förstärkningsord i stört omöjlig och så vidare, till exempel Knorring 1838: stört omöjligt = norska sturt i start galen, danska styrte- i styrtefuld, jämför svenska dialekt stört, alldeles, strax, norska sturt, alldeles. I svenska dialekt även ett adjektiv sturter, stört, brant, till exempel Vgtl. = äldre svenska stört, Lidner Mess.: 'Vid grafvens störta brant* (hos L. från västsv. dialekt).
Källa: Hellquists (1922)
format_list_bulleted Exempelmeningar
-
•
De två klättrarna störtade 170 meter från en isvägg på Kebnekaise.