Synonymer till splittra

substantiv, verb

Utforska synonymer och betydelser för splittra

Substantiv

Betydelse:

flisa, skärva
Verb

Betydelse:

/förstöra genom att/ dela upp i mindre delar

splittra substantiv

Ett mindre avbrutet eller lossnat stycke av något hårt material, särskilt en flisa eller skärva som bildas när något går sönder eller huggs loss.

flisa skärva sticka stycke

Bitar och avbrutna fragment

Används om små stycken som lossnat från ett större helt, ofta vid krossning, huggning eller sprickbildning.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för splittra.

splittra verb

1

Att bryta eller få något att gå sönder i mindre delar eller fragment, antingen genom våld, slag eller sprängverkan. Här avses den konkreta, materiella betydelsen av verbet.

slå i spillror slå sönder krossa spränga

göra till spillror

När något slås sönder så att det blir fragment, spillror eller ruiner; ofta om hårda föremål, byggnader eller liknande.

dela klyva spjälka

dela i delar

När något delas upp i två eller flera delar genom ett snitt, en klyvning eller annan uppdelning; ofta om material, ämnen eller föremål som kan delas rent.

söndra skilja åt göra oenig
2

Att skapa oenighet, split eller söndring inom en grupp, ett kollektiv eller ett samarbete; alltså den bildliga betydelsen där en enhet går isär socialt eller mentalt.

söndra skilja åt göra oenig

söndra eller ställa mot varandra

När man gör att människor eller grupper blir oeniga, splittrade eller får svagare sammanhållning.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för splittra.

auto_stories

Splittra i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Litet tunt, spetsigt stycke, som blifvit uthugget eller utsprängdt ifrån ytan af ett föremål.

history_edu

Historik & ursprung för Splittra

  • Verb

    splittra, verb, Stiernhielm, Spegel 1685, från medellågtyska splilteren = nyhögtyska (zer)splitlern, till roten i medellågtyska spliten det samma (varav äldre nysvenska, fornsvenska splita) - medelhögtyska splizen (nyhögtyska spleissen), vartill även, med intensivisk konsonantförlängning, lågtyska splitten (- holl.), varifrån danska splitte, till indoeuropeiska splid (se split och splitsa), utvidgning av (s)p(h)el, klyva (se sp j al e, spjäll, spillra och jämför splint). - Härtill substantiv splittra, 1678, sekundärt i förh. till verbet, och kanske, i anslutning till detta, ombildat av äldre (n)svenska splitter det samma, Spegel (pluralis splittrar), Dalin, Linné, Franzén, från lågtyska splitter.

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för splittra

Korsordslösningar för splittra