Synonymer till offer
Utforska synonymer och betydelser för offer
Betydelse:
— "han betalade hela sonens utbildning, men det kändes inte som ett offer"
Betydelse:
Betydelse:
— "krigets offer"
— "hon föll offer för en kula"
Något som ges eller avstås, ofta som en handling av givmildhet, plikt eller hängivenhet.
Avstående eller uppoffring
Något värdefullt som man avstår från eller ger upp, ibland för någon annans skull.
En person, ett djur eller något annat som utsätts för skada, förlust eller orättvis behandling.
Skadad eller olycksdrabbad
En person eller varelse som har drabbats av en olycka, ett brott eller någon annan skadlig händelse.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för offer.
Offer i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Syn: Offring
-
Allt, hvad man framär som gåfva åt såsom gudomligheter dyrkade väsenden, för att betyg dem sin vördnad eller tacksamhet, vinna deras gunst eller blidka deras vrede.
Ex: Frambära, lägga sitt offer på altaret. (Fig. talesätt) Vår herre förser väl offret, sörjer väl för anskaffandet af hvad som behöfs. Se f. ö. Mennisko-, Bränn-, Tackoffer, m. fl.
-
hos katolikerna
Ceremoni vid messan, då presten, vänd åt folket, framhåller patenen till kyssning och emottager de trognes gåfvor. jämför Messoffer.
-
i åtskilliga landsorter
Vissa till presten eller kyrkobetjeningen, vid vissa tillfällen af församlingen sammanskjutna gåfvor, hvilka äro att betrakta som ordinarie inkomster.
-
Se Uppoffring. göra ett och af
Syn: Uppoffra
-
Den, som bringas i förderfvet eller måste lida för en annan, eller som lider till följe af egna begär, dårskaper eller äfven till följe af sin dygd.
Ex: Han bef ett offer för partihatet. Ett offer för smädelsen. Han är ett varnande offer för sina begär. Sten Sture blef ett offer för sitt ädelmod.
Historik & ursprung för Offer
-
Substantiv
offer = fornsvenska, danska = fornisländska offr, från fornsaxiska offer eller ett motsvarande angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) ord = fornhögtyska offar; till offra, fornsvenska offra (även -ö-), frambära, offra, erbjuda = fornisländska offra, danska ofre, från fornsaxiska offrôn eller angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) offrian (engelska offer, erbjuda, möjl. påverkat av franska offrir) = fornhögtyska offarôn, från latin offerre, frambära, bringa, av ob-, mot, och ferre, bära (urbesl. med bära). Jfr följ. — Offerre i denna betydelse syftar egentligen på kultmenighetens framräckande eller 'offrande' av brödet och vinet i nattvarden; se Braune PBB 43: 392 n. 2. — Ett annat ord är fornhögtyska opfar, opfarôn (nyhögtyska opfer, opfern) = m nyhögtyska opper, oppern, tidigt (enl. Braune senast på 300-till) lånat från latin operāri, vilket av de båda latin orden ursprungl. ensamt hade betydelse 'offra' och redan i hednisk tid var ett kultord i denna användning; egentligen: arbeta, verka (= operera). — Inhemska urgermanska uttr. för 'offer, offra' äro blot, blota; gotiska hunsl (= angelsaxiska eller fornengelska (700–1100), fornisländska húsl i betydelse 'altarets sakrament'; enl. vanligt antagande även på Rökstenen); och vidare gotiska sauþs (till sjuda i betydelse 'koka'; se den/det och); jämför även fornisländska sóa, offra (se under sona).
Se även: offert 1
Källa: Hellquists (1922)