Synonymer till tåga
Utforska synonymer och betydelser för tåga
Betydelse:
— "det är ingen tåga i honom, han ger upp alldeles för lätt"
tåga verb, substantiv
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för tåga.
Tåga i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Ex: I.
-
Tråd i kött, växter eller rötter. Tågorna i lin, i hampa.Tågor i jern, trådlika fina streck i dess textur.
-
Medlst en cylinder säta loppet af en bösspipa.
-
Gå i högtidlig ordning.
Ex: Processionen tågade till kyrkan.
-
Ex: Tåga i flt. tåga emot fienden. Napoleon tågade till Moskau.
-
fam.
Gå mycket långsamt och afmätt, såsom i tågordning. Koma tågandes. - För alla tre bemärkelse säges:
Ex: Tåga áf, frám, i´n, út, se Aftåga, &c.
Historik & ursprung för Tåga
-
Substantiv
2. tåga, seghet, elasticitet, till exempel Strand 1763: 'Ty än den tågan finns av gamla Göther qvar', 1807 (om järn), för övrigt (om personer) till exempel Callerholm 1852, Wirsén 1881 och i litter. särskilt i senare tid (P. Hallström, Karlfeldt med flera) motsvarande ett fornsvenska *togi med = norska toge det samma, av urgermanska *tuᵹan- till *tiuhan, draga, bildat av svaga rotstadiet av starkt verb och med -a från oblika kasus såsom till exempel frossa (fornsvenska *frosi) till frysa eller sveda (fornsvenska svidhi) till svida. — Formellt samma bildning är norska toge, tråd som ännu låter töja sig under spinningen, eller urgermanska *-tuᵹan i angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) heretoga och så vidare (se hertig) eller svenska dialekt tåge, dragstång (på släde och så vidare) = norska toge, jämför fem. svenska dialekt toga, tuga, dragvidja = norska toga. — Se för övrigt tåg 2, 3, tygel, tåglig, töja och följ.
Se även: tåga 3
-
Verb
3. tåga, verb, marschera och den/det, och 1630: togher af landet, drager, 1635: tuga, om trupper, samma ord som äldre nysvenska tåga, draga (trans.), H. Bjelke och 1585 (om skepp som dragas i land), jämför dens.: '(fartygen) tughade sig undher Skåne-landett'; förr (liksom stundom ännu, men i så fall mest skämts.) även om en person = svenska dialekt tåga, draga, sträcka, töja, fornisländska, norska toga det samma, äldre danska toge, ml nyhögtyska togen, fornhögtyska zogôn, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) togian i ungef. samma betydelse, av urgermanska *tuᵹōn. I svenska (åtm. delvis) säkerl. från medellågtyska — Detta gamla samgerm. verb kan vara avlett av substantiv tåg 2 såsom till exempel båda (*buðōn) av bud, båd; men kan också tänkas självständigt uppkommet i förh. till detta substantiv och förhålla sig till *tiuhan, draga, såsom till exempel borra (förr bora), latin forāre : latin ferio, fornsaxiska fundôn, sträva : finna, fornhögtyska stungôn, stoppa : stinga, fornhögtyska wonôn, bo : indoeuropeiska *u̯en- i substantiv vän, och så vidare (där dock möjligheten av att en gång befintliga grundnomina gått förlorade ej får alldeles förbises).
-
Substantiv
1. tåga, fiber och den/det, I. Erici och 1645 (om hamptågor), yngre avledning av tåg 1, alltså av -ā-, såsom dialektformerna tydligt utvisa (till exempel hall.). Däremot bör äldre nysvenska tågor (-ur) och 1640 i betydelse 'vidjor' och den/det förbindas med tåga 2 (-o-). — Mycket ovisst är, om man hit också skall föra det likbetyd. danska tave (jämför Kristensen Ark. 15: 58), i så fall med vokalförkortning framför urspr. g. Snarare bör det väl sammanhållas med sydsv. dialekt tav(e) och norska tave, varom under tafs och Falk-Torp under tave; jämför även Seip Låneordstud. 1: 100.
Källa: Hellquists (1922)