Synonymer till bryta

Ex: Bryta ett bröd, en brödkaka. Bryta bröd i mjölken. Bryta något midt i tu, på flera ställen. Bryta löf, qvistar, genom brytning afskilja löf, qvistar ifrån trädet. Bryta halsen af någon. Bryta halsen af sig. Bryta en arm, ett ben, genom olyckshändelse bryta benpipan i arm, ben. Bryta ett sigill. Bryta ett bref, bryta sigillet på ett bref och öppna det. Bryta en försegling, bryta lacket, hvarmed något blifvit försegladt. Bryta ur led, bryta en lem, så att han går ur led. Neutralt säges: Bryta på något, hålla op att bryta något. (Fig.) Bryta sina bojor, kedjor, sitt fängsel, befria sig ur fängelse, fångenskap, ifrån träldom, tvång, förtryck. - I utsträckt mening sades fordom: Bryta en lans med någon, rida spärr emot någon vid ett tornerspel; (fig.) måta sig, täfla med någon i en sak. Bryta áf, se Afbryta, Bryta sö´nder, se Sönderbryta, m. fl.

Med våld genomtränga, nedbryta, lossa.

Ex: Bryta ett stängsel, ett hinder. Bryta isen, bryta väg genom is; (fig.) taga första steget, öfvervinna första och värsta svårigheterna af en sak, ett företag. - Bryta áf, se Afbryta, Bryta bórt, ifrån, igènom, se Bortbryta, &c. Bryta lös eller löst, se Lösbryta. Bryta néd, ùndan, úpp, út, úr, se Nedbryta /c.

Ex: Bryta malm, sten. Bryta bórt, bryta och bortföra. Bryta frám, bryta och framföra, framskaffa. Bryta úpp, bryta och upptaga, bortföra, t. ex.: Bryta upp malm. Bryta upp isen på en gata. Bryta upp en gata, taga upp stenläggningen på en gata. Bryta upp makr, äfv. bryta mark, genom sprängning, gräfning ochmedelst begagnande af jernspett m. m. d. göra mark fri från stenar, stubgar och rötter, så att den kan odlas. Äfv. säges: Bryta åker, dl. v. s. rödja makr till äker. Likaledes: Bryta väg, rödja och jemna mark till väg. Bryta upp munnen, tändrna på någon, med våld, genom något detill passand ämne, skilja i sär tänderna på någon, t. ex. på en, som fått anfall af fallandesjukan.

Ex: Bryta serveter, vika dem så, att de antaga ett prydligt utseende, för att begagnas på ett dukadt bord elle att läggas öfver ett nattduksbord, ett kaffebord, o. s.v.

Syn: Vika

Säges om ett medium, då det ger annan riktning åt ljuset.

Ex: Vattnet brytater ljusstrålarna.

Ex: Bryta en färg,

Ex: Sadeln brytater hästen,

Ex: Bryta vänskapen med någon. Bryta freden. Bryta tystnaden. Bryta en förtrollning. Bryta laget, vara den förste, som tar afsked och lemnar ett sällskap. (I brädspel) Bryta ett band, flytta bort en eler flera brickor ifån ett band, så att en blottad står qvar. Bryta áf, se Afbryta, 3.

Syn: Afbryta

Ex: Bryta sin äkta trohet, sin ed, sitt ord, sitt löfte, en förbindelse, ett kontrakt. Bryta lagen, öfverträda den. Bryta en dom, ej ställa sig sig den till öfverrättelse. Bryta sabbaten, kränka sabbatens helgd. Bryta fastan, öfverträda fastlagsregeln. Bryta edsöre, begå edsörebrott (se d. o.).

Begå något lagstridgt, syndigt. Förekommer i denna bemärkelse endast i negativa eller frågande satser. Jag vet mig ingenting hafva brutit. Hvad har jag brutit emot dig, efter du så förföljer mig?

Syn: Begå, Förbryta

Hejda, göra mindre våldam, minska, försvaga.

Ex: bryta strömmens, vägornas våldsamhet. Deras hjeltemodiga motstånd bröt fiendens häftiga anfall. Denna svåra sjukdom bröt hans starka natur, hans ovanliga kroppskrafter. Motgången har bruti hans stolta sinne, hans högmod.

Gifva annan riktning, vändning, förändra.

Ex: Bryta någon tur i spel, bryta turen, gifva spellyckan annan vändning. Bryta smaken, genom någon tillsat göra smaken på en gång mer retande och behaglig.

Ex: Bryta óm, på´, se Ombryta, Påbryta.

Se Uppbryta, neutralt verb; -

Ex: Bryta upp med någon, se Bryta, v.

Våldsamt framtränga. Åtföljes i denna bemärkelse alltid af partiklar. Bryta frám, igénom, i´n, se Frambrytga, Genombryta, Inbryta.

Ex: Bryta löst, med våldsamhet utbrista, t. ex.: Ovädret brytater snart löst. Syn. Se Utbryta, v. n. Bryta úpp:

I uttalaet af ett språk gifva orden en oriktig tonvigt i öfvverenstämmelse med ett främmande språk.

Ex: Bryta i uttalet. Ehuru utlländning, talar han dock språket, utan att bryta Bryta på tyska, gifva orden en tonvigt, lånad ifrån bruket i tyskan.

Förb ryta sig, fela (mot bruket i tyskan.

Förbryta sig, fela (mot pligt, samvete eller emot en person). Hvari har han brutit? Jag vet mig på intet sätt hafva brutit emot dig. Han har brutit emot både Gud och menniskor.

Ex: Bryta mot lagen, öfverträda den. Jfr. Bryta,

Syn: Fela

Ex: Bryta med någon, afbryta sin förbindelse med någon ej mer behandla någon som vän. De hafva brutit med hvarandra.

Ex: Bryta i trumpet, förkorta ett tåg.

Häftigt tillbakakasta, hejdas, försvagas i styrka, möta motstånd.

Ex: Hafvet, vågen brytater sig emot stranden, klippan. - c) Säges om tyg, kläde, som hastigt blir nött på ställen, der det lägger sig i veck. Detta tyg b.ter sig.

Säges om ljuset, då det, vid öfvergången ifrån ett medium till ett annat med olika täthet, får en förändrad riktning.

Ex: Solstrålarne med bryta sig i vatten.

Ex: Bryta sig frám, med våld framtränga. Bryta sig igènom, med våld genomtränga. Bryta sin i´n, med våld lintränga, t. ex.: Bryta sig in i ett hus. Bryta sig út, med våld bana sig väg ut, t. ex.: Bryta sig ut ur fängelset.

Ex: Bryta sig i armen, i benet.

Förlora sin styrka, blifva utan verkan, vid ett mötande motstånd.

Ex: Fiendens våldsamma anfall bröt sig emot Svenskarnes orubbliga ståndaktighet. Det allmänna hatet bröt sig emot hans ståndaktighet.

a) Förändras, få anan vändning. Sjukdomen brytater sig, har kommit till den punkt, då det blir bättre eller sämre. Kölden har brutit sig, mildrats.

Syn: , Minskas