Synonymer till rätta

[²rẹt:a]

Utforska synonymer och betydelser för rätta

rätta substantiv

Substantiv som syftar på det riktiga, korrekta eller normala tillståndet; det som är sant, rätt eller i ordning.

riktigt tillstånd riktighet rätt korrekthet

det riktiga tillståndet

Används om det som är korrekt, sant eller i sin ordning, ofta i motsats till fel, orätt eller avvikelse.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för rätta.

rätta verb

1

Att göra något riktigt eller korrekt genom att ändra, korrigera eller anmärka på fel i en text, uppgift eller annan framställning.

korrigera göra riktig anmärka på göra rättelser markera felen i revidera ändra

korrigera och revidera

Används om att gå igenom något och rätta fel, ofta i text, svar, beräkningar eller liknande.

2

Att få något att passa ihop, stämma eller fungera bättre genom att jämka, anpassa eller lämpa efter omständigheterna.

jämka anpassa foga lämpa

anpassa och jämka

Avser att justera något så att det blir lämpligt, passande eller harmonierar med något annat.

3

Att göra något rakt, rätlinjigt eller mer rätvinkligt; även att ställa i ordning eller finjustera formen.

göra rak göra rät

göra rak eller rät

Syftar på att göra en linje, kant eller form rak, rät eller geometriskt korrekt.

justera ordna till

justera och ordna

Används om att finputsa, ställa in eller bringa något i ordning så att det blir rätt eller bättre anpassat.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för rätta.

auto_stories

Rätta i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Ex: Rätta ett led, en trupp. Rätta sig, v. rätta

  • Ex: Rätta en vågskål. rätta ett ur, ställa det så, att det gårriktigt. Rätta missbruk, afhjelpa, afskaffa dem. Rätta mot någon begångenorättvisa, förhjelpa honom till åtnjutande af sin rätt.

    Syn: Beriktiga

  • Gifva kroppen en rak ställning.

  • Återföra på rätt väg, till det rätta, tillrättaföra,tillrättavisa. Brukas både i fysisk och andlig mening.

    Ex: Rätta en, som gör något på felaktigt sätt. Rätta en lärjunge. Rätta en som lär att läsa, skrifva, spela, o. s. v. Rätta en felande, vilseförd. Han står ej att rätta i den delen.Han låter ej rätta sig.

    Syn: Förbättra

  • (om trupper) Ställa sg i rät linie. - Rättande,

  • med proposition efter) Afpassa, inrätta. rätta det ena efter det andra.

    Ex: Rätta sitt förhållnade efter omständigheterna. Rätta sitt tal eftter åhörarnes begrepp. Rätta sin lefnad efter evangelii läror. Se äfv. Matsäck. - Syn- Passa, Foga, Lämpa, Ställa.

  • Förbättr något fel, som man begått; bortlägga en ovana; upphöra med utöfvandet af en last, och så vidare Han råkade att begå ett misstg, men han rättade sig. Han har nu rättat sig ifrån sina fel.

  • Förbättra något oriktigt, oförsigitg, och så vidare

    Ex: , som man sagt, yttrat. Han höll på att säga en dumhet, men han rättade sig strax.

  • Ex: Rätta sig efter någon. Rätta sig efter ens vilja, önskninar, befallningar,tillsägelser. Rätta sig efter ens exempel, föredöme. Det rätter eder efter.Jag rättar mig ej efter hvad han säger, jag bryr mig ej derom. Man kan aldrig rätta sig efter honom, efter hvad han säger, man vet aldrig, oman talar sanning eller ljuger; hans ord äro ej att lita på; äfv. hans råd, befallningar, tillsägelser äro ej så beskaffade, att mankan följa, efterkomma dem. - b) Rätta sig efter något, afpassa sitt tal, sitt handlingssätt,uppförande, sätt att gå till väga efter något. Rätta sig eftersina åhörares begrepp, efter omständigheterna, efter årstiderna, efter sin inkomst. - sy.Foga sig, Böja sig, Lämpa sig, Ställasig.

history_edu

Historik & ursprung för Rätta

  • Verb

    1. rätta, fornsvenska ræt(t)a (pres. -ir och yngre -ar, ipf. -te), utsträcka, rikta, rätta, ge upprättelse, döma, straffa, avrätta = fornisländska rétta, danska rette, motsvarande gotiska garaíhtjan, rikta, styra, fornsaxiska rihtian, fornhögtyska rihten (nyhögtyska richten), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) rihtan, av urgermanska *rehtian, avledning av rätt. En ljudlagsenligt utvecklad motsvarighet till urgermanska *rehtian skulle väl ge ett nord. rīt(t)a, kvarlevande i nordsv. dialekt rīt(a), dalm. raita, resa upp; de vanliga nordiska formerna bero alltså på ny anslutning till grundordet (jämför lätta och släta). Se för övrigt det från nyhögtyska lånade etymologiskt identiska rikta 2 ävensom avrätta, rättare och rättesnöre.

  • Substantiv

    2. rätta i med, till rätta, yngre fornsvenska medh rætta, äldre fornsvenska medh ræta VML, fornsvenska til rætta genom ljudutbyte (svenska -a för medellågtyska -e) från medellågtyska mit rechte, to rechte (varefter även danska med, til rette), till dat. sg. av substantiv recht, rätt (se den/det och), liksom till hopa efter medellågtyska to hôpe; jämför Kock Sv. akc. 2: 174, Sv. ljudhist. 4: 320, Tamm Änd. hos adv. södra 4. Däremot enl. Noreen Aschw. Gr. § 148 (i medh rætta) ljudlagsenlig utveckling av -o i dat. sg. neutr. rætto till rætta i vissa ställningar obetonad stavelse. — I uttr. för rätta, fornsvenska for rætta, efter medellågtyska vor dat richte, till richte n., domstol, avledning av recht.

Källa: Hellquists (1922)

format_quote

Uttryck & idiom med Rätta

NEO Uttryckslexikon

  • finna sig till rätta

    anpassa sig till en ny situation

  • hjälpa (ngn) till rätta

    ge (ngn) vägledning i en ny situation

  • komma till rätta med (ngt)

    bringa reda i (ngt)

  • rätta mun efter matsäcken

    anpassa sina utgifter efter sina inkomster

  • tala (ngn) till rätta

    få (ngn) att inse sitt misstag

  • visa (ngn) till rätta

    visa (ngn) rätt väg

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för rätta

Korsordslösningar för rätta