Synonymer till foga

Utforska synonymer och betydelser för foga

1

Att förena delar eller föremål så att de bildar en helhet.

förena sätta ihop forbinda hopfoga skarva passa ihop

Förena eller sammanfoga

Används när delar sätts ihop, fogas samman eller passas samman.

2

Att tillföra något till en redan befintlig helhet eller text.

tillägga lägga till bifoga anknyta till

Tillfoga eller bifoga

Används när något läggs till eller fogas till något annat.

3

En mer begränsad användning med betydelsen att bestämma över eller knyta något till något annat.

bestämma styra länka

Bestämma och förbinda

Uttrycken ligger nära betydelserna att styra något eller länka det till något annat.

4

Används dels om att anpassa sig eller ge efter, dels i uttryck om hur något råkar bli.

rätta sig foga sig: rätta sig anpassa sig ge med sig finna sig samtycka

Rätta sig efter

I uttrycket ”foga sig” betyder det att anpassa sig, finna sig i något eller ge med sig.

hända råka bli

Hända eller utfalla

I uttryck som ”det fogade sig så” anger det hur något råkade bli eller utveckla sig.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för foga.

auto_stories

Foga i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Ex: Foga ihóp, i´n, ti´ll, tillsàmman, vi´d, se Hopfoga, &c.

    Syn: Sammansätta

  • Ex: Foga anstalt, laga, att något kommer att ske, t. ex.: Man har redan f.t anstalt om den saken. Jag skall foga anstalt om, att det sker ju förr dess hellre.

  • Råka att hända, komma att blifva, falla sig, passa sig. Det fogade sig så, att . . . . Få se, huru omständigheterna feminin sig. När det så fogar sig. Allt som det fogar sig.

    Syn: Hända

  • Beqväma sig, gifva vika, gifva med sig, rätta sig i handling och uppförande efter någon. Han fogade sig, när han fann, att motstånd var förgäfves.

    Ex: Foga sig i sitt öde, tåligt fördrag det. Foga sig efter någon, efter någons vilja. Foga sig efter tiden, efter omständigheterna. Foga sig till någons mening, gifva vika derför, bilfalla den. Om vinden fogar sig, blir gynnande.

history_edu

Historik & ursprung för Foga

  • Verb

    foga, äldre nysvenska =, 1500-till, i betydelse: laga (så att ngt sker), lämpa; motsvarande yngre fornsvenska fögh(i)a = danska föie; av medellågtyska vôgen (med och utan i-omlj. av ô), foga, foga sig = fornsaxiska fôgian, fornhögtyska fuogen (nyhögtyska fügen), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) fégan (engelska fay); i avljudsförh. till fager (egentligen: passande), till i efter pā̆k, fästa, i latin pāx (pöc-), fred (jämför pacifist), egentligen: fastställelse, grekiska pássalos (*paki̯-), spik; besläktade med få, verb; med växelformen pā̆g, varom se fack. Jfr föga l, 2, ävensom påle, palats.

Källa: Hellquists (1922)

format_list_bulleted Exempelmeningar

  • •
    Till definitionen fogas ofta, särskilt i EU-sammanhang, krav på att åkern ska vara möjlig att plöja.

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för foga

Korsordslösningar för foga