Synonymer till sinka

substantiv, verb

Utforska synonymer och betydelser för sinka

Substantiv

Betydelse:

tapp för sammanfogning av trästycke

Betydelse:

ett slags blåsinstrument, som mest populärt under 1500- och 1600-talen
Verb

Betydelse:

orsaka att något går långsammare eller någon blir fördröjd

Betydelse:

spilla tid; bli fördröjd, dröja sig kvar; vara långsam

Betydelse:

sammanfoga med nitar, krampor, lask eller tappar

sinka substantiv

En liten metall- eller trädetalj som används som fäste, spärr eller förbindningsdel, ofta i sammanhang där något ska hållas ihop eller säkras.

krampa bygel klammer

klammer/fäste

Benämningar på ett böjt eller spänt beslag som håller fast något, särskilt i tekniska eller hantverksmässiga sammanhang.

trätapp

tapp

En kort tapp eller trädetalj som fungerar som infästning eller förbindelse i konstruktioner.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för sinka.

sinka verb

1

Att göra något långsammare eller senare än planerat; att orsaka dröjsmål för en handling, ett förlopp eller en person.

fördröja uppehålla försena

fördröja

Används när man aktivt orsakar uppskov, dröjsmål eller senareläggning av något.

vara långsam söla såsa dröja

vara långsam

Används om att röra sig eller arbeta i ett makligt, slött eller utdraget tempo utan tydlig aktiv fördröjning av någon annan.

2

Att sätta samman eller sammanfoga delar så att de bildar en enhet.

hopfoga foga ihop

hopfoga

Används när man sammanfogar två eller flera delar till ett gemensamt stycke eller en helhet.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för sinka.

auto_stories

Sinka i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Liten krampa, hvarmed söndrade delar hopfogas.

  • Ex: Sinka ell. s.ihó0, (tim.) hoplappa. Sinka porslin, åter hopsätta sönderslaget porslin. Sinka koppar, hopfoga stycken deraf i kanerna, genom derasinskjutning i motsvarande inskärninga och lödning.

history_edu

Historik & ursprung för Sinka

  • E

    3. sinka, hopfoga och den/det, till exempel 1791 = danska sinke, från nyhögtyska zinken, egentligen: förse med taggar, till zinke, tagg, tapp med med, av fornhögtyska zinko, av urgermanska *tint-kan-, /c-avledning av stammen i tinne. Med avs. på .s som motsvarighet till nyhögtyska z jämför till exempel sira, s vicka.

  • E

    2. sinka, spel, femma, H. Oluffssons visbok, yngre fornsvenska sinka ('in tessere') God. Ups. C 20 södra 511 = äldre danska sinke, av medellågtyska sinke, av äldre f ra. cinque (franska cinq), fem, etymologiskt samma ord som fem (se den/det och och punsch). — Sinkad n s, en femma och en tvåa i tärningsspel, till exempel Bellman, örfil Bellman, slump 1800-till; förr även om en dans = danska sinkedus, örfil, från medellågtyska sinke dus som spelterm, lågtyska zinkedus, örfil; av medellågtyska sinke, femma, och dus, tvåa (se dus 2). Betyd. 'örfil' syftar väl på de fem fingrarna. Med avs. på betydelse 'lyckträff, slump' jämför danska paa en trøiedus (se t röj a dus). Härefter är väl skrälldus bildat (se skrälla).

  • E

    4. sinka i stövels in k a och den/det, vä-sentl. dialektiskt, Linné 1751: järnsinka = danska sinke, från nyhögtyska senk(e), egentligen: fördjupning, till senken, sänka (se den/det och).

  • Verb

    1. sinka, verb, Spegel 1685, äldre nysvenska se(e)nka, fornsvenska sénka = fornisländska seinka, danska sinke; avledning av sen2 (liksom dyrka: dyr, jämka :jämn och så vidare). Med avs. på övergången av -é- (äldre -cei-) till -i-framför två konsonanter jämför till exempel ingen av engin, gissel av gésl.

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för sinka

Korsordslösningar för sinka