Synonymer till brista

verb

Utforska synonymer och betydelser för brista

Verb

gå sönder, gå i bitar; spricka

ha brist; vara otillräcklig, ej möta förväntningar

komma till en stark känslomässig punkt

auto_stories

Brista i Historisk ordbok

Dalin (1850)

Ex: Brista ell. brista upp i sömmen, gå upp i sömmen. Skeppet brastmidt i tu. (Fig.) Vara nära att brista af skratt, skratta öfverdrifvet. Mitt hjerta vill brista vid den tanken, det är en hjertslitande,ytterst smärtsam tanke. Brista áf, se Afbrista. Brista lös ell. löst, Brista sö´nder, gå sönder. Brista út, med häftighet trånga ut igenom något; se äfv.Utbrista. Brista ut öfver, med häftighet fara ut öfver, öfversvämma,t. ex.: Det instängda vattnet brast ut öfver fälten.

Syn: Lossna
Fattas, vara brist. Brukas i denna bemärkelse oftast impersonelt, till exempel: Det bristater mig penningar. Godheten ersätter hvad som bristater i antalet. Det bristater honom nödig flit, uppmärksamhet, god vilja.
Låta komma sig till last fel, försummelse, underlåtenhet. Åtföljes alltid af proposition i med objekt.

Ex: Brista i ordhållighet, i trohet, bryta sitt löfte, visa sig otyrogen, Brista i sina skyldigheter, brista i uppfyllelsen af sina förbindelser, ej uippfylla dem. Brista i aktning, i uppmärksamhet emot någon, icke visa skyldig a., u. Brista i inställelse inför domstol, uteblifva derifrån. Brista åt sitt löfte, ej hålla det.

history_edu

Verb
brista, fornsvenska brista jämte bræsta = fornisländska bresta, även: braka, äldre danska breste, danska briste, fornsaxiska, fornhögtyska brestan (nyhögtyska bersten), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) berstan (engelska burst); besläktade med fornisländska brastet, braka, medelhögtyska brast, larm, skryt, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) brastlian, knaka, spraka, och mir. brissim, bryter (av bhr̥st-); till den ljud-härmande rot, som också ingår i brasa, braska; betr. betydelse-utvecklingen 'braka' och 'bryta' jämför under brak. — Bristfällig, 1701: bröstfälligh,tfr 1677: bröstfälligheet, båda i handl. fr. Smal.; 1736: bristfällig; översättning av lågtyska broekfällig = nyhögtyska bruchfällig, egentligen: färdig att brytas eller brista (jämför brock, bråk 1); se för övrigt -fällig. Med avs. på bröst- jämför fornsvenska bryst, danska brøst.

Se även: braska

Källa: Hellquists (1922)

format_quote

NEO Uttryckslexikon

det må bära eller brista
det får utfalla på vilket sätt som helst (positivt eller negativt)

•
De senaste två veckorna har två olika lastbilar varit nära att välta ner i de djupa dikena, då de har kommit för långt ut på den mjuka vägrenen och asfaltkanterna har brustit under tyngden.

Se vår korsordssida för brista