Synonymer till rynka
Utforska synonymer och betydelser för rynka
Betydelse:
— "hon har fått rynkor kring ögonen"
rynka substantiv
En liten fördjupning, ett veck eller en hopveckning i en yta, särskilt i hud, tyg, papper eller annan slät materialyta.
allmänna veck och fördjupningar
Används om ett synligt veck, en linje eller en ojämnhet i en yta. Kan vara både naturligt uppkommen och orsakad av att materialet dragits ihop eller pressats samman.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för rynka.
rynka verb
Att få eller göra något skrynkligt eller veckat, så att ytan blir full av små veck eller rynkor, särskilt om tyg, papper eller liknande material.
Vecka/skrynkla till ytan
Används om att skapa eller få fram veck, skrynklor eller rynkor i ett material, ofta genom att pressa ihop, dra samman eller manipulera ytan.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för rynka.
Rynka i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Lägga helt små, lika stora veck tätt invid hvarandra (på linne och dylikt.)
Ex: Rynka en halskrage, en klädning.
-
Helt smalt, men långt veck på klädespersedlar eller påansigtshuden. Lägga rynkakor på kläder. Hafva, få rynkakor i pannan.Rynka på näsan.
-
Genom musklernas samamndragning lägga små fina veck på vissa delar af ansigtshusen.
Ex: Rynka pannan. (Neutralt) Rynka på näsan. (Fig.) Ålderdomen har rynkat hans panna.
Historik & ursprung för Rynka
-
Substantiv
2. rynka, substantiv, fornsvenska rynkia = norska rykkia, danska rynke, av urnord. *hrunkwiōn, bildat på samma rotstadium som föreg., i avljudsförh. till urgermanska *hrenkwan, rynka sig. — Växelform: urnord. *hrunkwōn = fornisländska hrukka, norska rukka. — Jfr under skrynka 2.
Se även: rynka 1
-
Verb
1. rynka, verb, fornsvenska rynkia, hopdraga, rynka = norska rykkja, danska rynke, ett på svaga stadiet bildat kausativum, urgermanska *hrunkwian, till urgermanska *hrinkwan, av *hrenkw- = fornisländska st. verbet hrøkkva, rynka sig; med avs. på bildningen jämför kausativet fornsvenska flytia (se flytta). Isl. hrøkkva (ipf. -ta), rynka, kan vara identiskt med rynka eller också utgå från ett *hrankwian (jämför fornisländska sløkkva, þrøngva och så vidare). Ie. rot kreng vid sidan av kre(n)k i litauiska krenkù, krèkti, löpna; jämför skrynka av indoeuropeiska skreng. Parallellrot: urgermanska wrenk i angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) wrincle, substantiv, rynka, wrinclian, verb (engelska wrinkle) och så vidare; snarast också i medelhögtyska runke, rynka, fornhögtyska runzala (av *runkt-) = nyhögtyska runzel, som dock kunna utgå från hrunk-. Dessutom en serie ungef. likbetyd. ord med läppljud; se krympa och skrympa. Se för övrigt följ. — Annorlunda om svenska verbet rynka Kock Sv. ljudh. 1: 25 och där citerad litteratur; jämför även Olson Ark. 29: 48.
Se även: rynka 2
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Rynka
NEO Uttryckslexikon
-
rynka på näsan åt ngt
visa ogillande för ngt