Synonymer till sticka
Utforska synonymer och betydelser för sticka
Betydelse:
— "hon fick en sticka i fingret, och det började blöda"
Betydelse:
sticka substantiv
En smal, spetsig eller flisig liten bit av material, ofta trä, som har lossnat eller använts som liten stav eller stickande föremål.
Tändningssticka
Avser en sticka som används för att tända eld, särskilt en tändsticka.
Sticka för stickning
Avser en sticka som används som redskap vid stickning, till exempel en sticknål eller strumpsticka.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för sticka.
sticka verb
Att tränga in med en spets eller ett vasst föremål, eller att orsaka stickande smärta. Används både om själva genomträngningen och om den svidande, brännande känslan som uppstår.
genomborra
Att tränga igenom något helt med en spetsig rörelse eller ett vasst föremål.
Att föra in eller placera något i något annat, ofta snabbt eller med en viss riktning.
Sjöterm för att ange hur djupt ett fartyg går i vattnet, alltså dess djupgående.
ha djupgående
Att uppge eller beskriva ett fartygs djupgående med ett visst mått.
Vardagligt: att ge sig av hastigt, smita undan eller rymma från en plats.
smita iväg
Att hastigt lämna en plats, ofta obemärkt eller utan att stanna kvar.
Kortspelsterm för att vinna stick genom att spela ett högre kort än motståndaren.
ta hem stick
Att vinna ett stick i ett kortspel genom att lägga det högsta eller vinnande kortet.
Att tända eller sätta något i brand.
tända
Att få eld på något eller starta förbränning.
Att rista eller gravera in linjer, tecken eller mönster i ett material.
Att skifta eller bryta i en viss färgton eller ljusverkan, alltså ha en aning av en annan färg.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för sticka.
sticka verb
Att tillverka ett textilt arbete med stickor, alltså att skapa maskor i garn med hjälp av sticknålar; även i vidare mening att göra stickning eller brodera/sy med stickliknande handarbete.
sticka med stickor
Används om själva handarbetsmomentet där man formar ett plagg eller annat textilt föremål med stickor och garn. Kan i vissa sammanhang också ligga nära sy- eller broderiarbete, men kärnan är stickning.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för sticka.
Sticka i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Stöta, drifva, inskuta något spetsigt, uddhvast i ettföremål.
Ex: Sticka och hugga. Sticka tvärs igenom någon. Sticka värjan genom lifvet på någon. Sticka någon med nål, med värja. sticka ihjel någon. Sticka en kalf, ett svin, slaakta dem genom stickning medknif. Sticka starren, Sticka ett pitscher, genom stickning med grafstickel förfärdiga ettsådant. (Absolut) Sticka i guld, i stål, gravera i guld &c. (Fam.) Sitta ochs. i maen, äta långsamt och utan matlus eller med ovilja. Sticka áf, se Afsticka. Sticka efter, åt en, stöta med värja knif o. sticka v. åt någon,utan att träffa honom Sticka frám, igènom, li´n, néd, se Framsticka, & c. Sticka úpp, sticka hål på, t. ex.: Sticka upp ett vin fat; äfrv. med sting teckna, t. ex.: Sticka upp ett mönster. Sticka upp en kopparplåt, med grafstckeln förnya en förut stuckenplåt. Sticka út, Sticka ut ögonen på en, bedraga ens vaksamhet.)
Syn: Starr, Utsticka, Insticka, Utsticka
-
Medelst strumpstickor slinga en ttåd så, att deraf bildas små täta lyuckor eller maskor, tills slutligen ett slags väfnad deraf uppkomme.
Ex: Sticka strumpor handkkar, västar, o. sticka v.
-
Större eller mindre splittra af trä. Spänta söädne ett vedträ i stickakor. (familjärt ord eller talesätt) Der fins ingen substantiv, alldeles ingen ved. Få en substantiv i foten.
-
Inskjuta, indirfva på npågot uddhvasst; även införa någotspetsigt eller smalt i en öppning; även (i allmänhet) instoppa, införa, framräcka. substantiv steken på spettet.
Ex: Sticka värjan i skidan. Sticka tråden genom nålsögat. Sticka något i fickan. Sticka handen i vattnet. Han stack mig endukat i hande. Sticka pipna i säcken, Sticka emèllan, sticka något så, att det kommer emellan. Sticka frám, se Framsticka. Sticka hós sig, stoppa i fickan, i b armen. Sticka i´n, Sticka in soldater i ett regemente, införa dem i deras rullor. Sticka ùndan, ´nder, se Undansticka, Understicka. Sticka upp en flagg, hissa en f. Sticka út Sticka å´t en något räcka något åt honom (helst i smyg).
Syn: Pipa, Utsticka, Insticka, Utsticka
-
Ex: Sticka med guld, med silke.
Syn: Brodea
-
Helt smal käpp till hvarjehanda behof, till exempel Ljussticka.
-
gäes om solen, då den bränner starkt. Solen stack honom på hufvudet. (Absolut) Solen stickaker sarkt, bränner. -
Syn: Utsticka, Insticka, Utsticka
-
På två eller lera tyger. lagda öfver hvarandra, göra med nål och tråd ele silke sting tvår igenom dem, harienom de sammaflätas till ett.
Ex: Sticka täcken.
-
Nålformigt vektyg, som begagnas vid strumpstickning m maskulin
Ex: , vanligen af ståltråd och 7 och till 8 tum lång; äfv. ett dylikgt längre vektyg, som begagnas vid yllestickning o. d.
-
Smärta, förtreta, såra med ord. Denna otacksamhet stack mig i hjertat, smärtade mig djupt. Förebråelsen stack honom. Det stack honom att se sig så tillbakasatt.
Syn: Utsticka, Insticka, Utsticka
-
fig.
Syn: Utsticka, Insticka, Utsticka
-
sjöt. S. tåg, sakta fira anakrtåget kring spelet. S.tåget ifrång sig, släppa akkartåget ifrån sig, då man icke kan lätta anakret.
Ex: Sticka godset på, fästa fall, skot o. sticka v. i ett segel ellerpå en rå. Sticka úpp halar och skot, fira af dem så, att de flyta klart öfver basteingen. Sticka ut ref, upplösa en eller flera rader hopknopade refsejsingarpå ett refvadt segel och derigenom åer öka dess storlek ochvindfång.
Syn: Utsticka, Insticka, Utsticka
-
Förorsaka en känsla liksom af något stickande.
Ex: Det stickaker mig i sidan. Det stickaker i fingeret, i handen. (Fig.) Det stickaer i ögonen, faller starkt i ögonen. Det stickaker i näsan, luktar starkt.
Syn: Utsticka, Insticka, Utsticka
-
Ex: Sticka lell. sticka ö´fve, slå på högre kort. De stora korten sticka desmå, sticka öfer de små.
Syn: Utsticka, Insticka, Utsticka
-
sjöt.
Ex: Sticka djupt, säges om ett djupgående fartyg. Skeppet stickake 13fot djupt, går 13 fot djupt. Sticka på ett tåg, fira elle gifva efter på det. Sticka úpp emot vinden, lovea. Sticka úpp i vinden gå höge upp emot vinden. Sticka út till sjös, löpa ut på öppna sjön.
Syn: Utsticka, Insticka, Utsticka
-
fam. springa, skydna bort. S. frám, se Framsticka, v.n.
substantiv ´áf, se Afsticka, neutralt verb; även
Ex: Sticka néd, nedskjuta, nedgå, t. ex.: Roten stickaker rätt ned ijofden. Sticka úpp, uppskuta, uppstiga, t. ex.: Brodden stickaker upp urjordlen; solen har nyss stuckit upp. En storm stack upp,uppkom. Sticka út, skjuta ut, löpa ut. Sticka ihel sig. Sticka sig på ett törne. Sticka sig ùndan, se Undansticka sig.
Syn: Utsticka, Insticka, Utsticka
-
Sticka, hafva böjelse för, vana, egenskap, att sticka.
Ex: Han sticks. Törnen sticka Akta er, det sticks, säges i samma mening som: Akta er, det bräns (se Bränna).
Syn: Utsticka, Insticka, Utsticka
-
Sticka hvarandra.
Ex: Sticka ord, svar, infall. - Nyttjas äfv. adverbialt, t. ex.:Svara sticka
Syn: Utsticka, Insticka, Utsticka
Historik & ursprung för Sticka
-
E
3. sticka (strumpor och den/det), fornsvenska stikka I, sticka, brodera = danska stikke, från medellågtyska stikken (se föreg.) - fornhögtyska sticken, sticka (stechen), brodera (nyhögtyska sticken, brodera), av urgermanska *stikjan (= föreg.).
Se även: sticka 2
-
Verb
2. sticka (eld på och den/det), st. verb, egentligen ett annat verb än föreg., men därmed besläktat, fornsvenska stikka (ipf. -adhe; jämför Bib. 1541), från medellågtyska stikken, sticka, fästa, sätta eld på (egentligen: sticka in brandfacklan) = medelhögtyska sticken, sticka, fästa, brodera (- sticka 3), av urgermanska *stik-jan (som icke, såsom stundom antages, behöver vara avlett av urgermanska "stiki- med, styng, stick; se stick); till urgermanska roten slik, vara spetsig, sticka, i grekiska slizö, sticker, stigma n., punkt, fläck, märke, latin instlgo, eggar, sanskrit lejaté, är skarp, tigmd-, spetsig, skarp, avestiska (fornöstpersiska) lig ra- det samma (se tiger, jämför stimulans). I det moderna uttr. sticka i brand föreligger väl överflyttning av nyhögtyska (möjl. ej besläktade) in brand stecken; se s ticka 1. - I nysvenska sammansmält med det starka verbet sticka 1.
Se även: sticka 1
-
Substantiv
4. sticka, substantiv, fornsvenska stikka - fornisländska = danska stikke, av urgermanska *stikkön f., växl. med *slikkan- med i medellågtyska stikke, upprest (spetsig) påle och den/det, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) sticca, käpp (engelska stick); med enkelt k i fornisländska stika f., till urgermanska roten stik, vara spetsig och den/det, varom se sticka 2. Fhty. stecko, käpp (nyhögtyska stecken), urgermanska -kk-, och fornhögtyska stehho, urgermanska -k-, kunna höra hit eller också föras till roten i stake (jämför fornisländska stjaki, dörrpost); se under sticka 1. Med avs. på urgermanska -kk- jämför sticken.
-
E
1. sticka (med något vasst och den/det), st. verb, egentligen nybildning till vissa former av verbet stinga, såsom till exempel ipf. stack (av *stang), jämte påverkan av (m)lågtyska sticken (se följ.); Stiernhielm Herc.: Hugg, stick, slå; supinum: stukelt (stuckit) 1627, nybildning för stungit; motsvarande norska stikka, danska stikke; se för övrigt stinga. Jfr det analogt uppkomna spricka till springa. - Med detta starka verb sticka har det urspr, svaga verbet sticka 2 sammansmält. I detsamma ha även i betydelse 'sticka (in, ned och den/det)' uppgått (ombildade) motsvarigheter till medellågtyska s tecken = fornhögtyska, nyhögtyska, av urgermanska *stakjan, kausativum till urgermanska st. verbet *stekan - fornsaxiska stekan, medellågtyska steken, fästa, fornhögtyska stechan (nyhögtyska stechen), sticka, som kan bero på övergång från i- till e-klassen (jämför *stikan under stek), men i stället möjl. hör till roten i stake, jämför även s tak ra. Ombildningar av detta (sålunda kanske ej ens besläktade) nyhögtyska stechcn föreligga i uttr. sticka ett kort, sticka över (i spel), sticka i sjön (jämför holl. steken), sticka av mot (nyhögtyska absleehen) med flera - Sticka näsan i, se näsa. - Sticka (eller stoppa) p i p a n i säcken, till exempel Ghro-nander Belesn. 1649, motsvarande i danska och nyhögtyska, egentligen: sluta att blåsa (på pipa). - Sticka under stolen med, 1615, motsvarande i danska; med det äldre stinga (under någons stol) redan i G. I:s reg. 11: 380 (1537).
Se även: sticka 2
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Sticka
NEO Uttryckslexikon
-
(det kan vara) hugget som stucket
(det är) ingen skillnad
-
inte sticka under stol med (ngt)
inte dölja (ngt)
-
sticka sparris
avskära sparrisväxtens jordskott
-
sticka svansen mellan benen
bli rädd och ge sig av
format_list_bulleted Exempelmeningar
-
•
Han känner att det sticker lätt i hans högra arm och att den har domnat något.