Synonymer till köra
Utforska synonymer och betydelser för köra
Betydelse:
Betydelse:
Betydelse:
köra (tj-)
Att styra och manövrera ett fordon, särskilt bil, motorcykel eller annat fortskaffningsmedel.
styra bil
När köra syftar på att framföra ett motorfordon i trafik, särskilt bilkörning.
transportera med fordon
När köra betyder att frakta eller skjutsa någon eller något med ett fordon från en plats till en annan.
Att med kraft eller riktning föra något in i eller mot något annat, exempelvis att driva in ett föremål, en kil eller ett redskap.
Att hålla igång, driva eller använda en maskin, ett system eller en verksamhet.
driva och använda
När köra syftar på att få en maskin, anläggning eller process att fungera eller hållas igång.
Vardagligt: att bli underkänd, särskilt vid en tentamen, ett prov eller en kontroll.
underkännas i prov
När köra används vardagligt om att inte bli godkänd, ofta i skolsammanhang.
Vulgar, slangartad användning: att ha samlag med någon.
ha samlag
Används i grovt talspråk för att uttrycka sexuell handling.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för köra.
köra (k-)
Att sjunga tillsammans med andra som en del av en kör eller bakgrundskör, inte att framföra huvudstämman själv.
körsång, bakgrundssång
Används om att delta i en kör och sjunga stödjande stämmor eller bakgrund, ofta i musikaliska sammanhang.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för köra.
Köra i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Medelst tömmar styra hästar, oxar eller andra djur, som draganågot slags körredksap. Har till objekt både dragarne ochkörredskapet, oftast det sednare.
Ex: Köra hästar, oxar. Köra en häst för hårdt. Köra en vagn, en kärra, en släde. - Brukas ofta absolut, t.ex.: Kör, kusk. Köra allt hvad köras kan. Köra hårdt, sakta. Köra vilse. Kusken kör bra. Han kör vanligtvis sjelf. Köra uppför, utför en backe. Köra öfver en bro. Köra i åkern, köra åker ell. köra åkern, plöja. Köra af vägen, taga af från vägen. Köra áf, bryta af någotunder hjul eller medar, under det man kör. Köra bórt. Köra efter någon, efteråt; köra éftger någon, för att hämtahonom. Köra emót, stöta emot med vagn o. s. v., då man kör; äfv. (fig. fam.) råka ut för motgång, blifva tuktad, tillrättavisad, o.s. v. Köra fást, fastna med vagn o. s. v. då man kör; äfv. (fig. fam.)råka fast, råka illa ut, staka sig. Köra frám, se Framköra. Köra förbi´, fö`re. (Fig. fam.) Köra fö`re, visa vägen, vägleda, vara den förste att göranågot. Köra ihjél en häst, köra den så hårdt, att han deraf dör. Köra ihóp, köra fast med en annan mötande. Köra i´n, Köra in hos någon, köra in på ens gård, för att der stiga af ochgå in. Köra néd, Köra néd, äfv. nedsjunka genom bristande is, i gyttja, o. s. v.- Köra óm, köra förbi; äfv. plöja om. Köra omkúll, (neutralt) stjelpa med kördon; (aktivt) kullstörtanågot, i det man kör vagnen deremot. - Köra på´, köra fort ellerfortare. Köra sö´nder, orsaka, att något går sönder under körning. - K.tillbàka, úndan. Köra úpp, út, se Uppköra, Utköra. Köra öfver, se Öfverköra . 2) Föra, forsla med kördon. Köra någon till ett ställe. Jag skall köra er dit. Köra skjuts, skjutsa. Köra vatten, sand. Köra bórt, i´n, néd, úpp, út, se Bortköra, &c.
Syn: Inköra, Nedköra
-
Drifva, jaga, lösa. Köra boskapen till brunnen.
Ex: Köra en utför trapporna. Köra en dräng ifrån, ur tjensten. Köra bórt, hém, ùndan, se Bortköra, Bortdrifva. Köra úpp, uppdrifva. Köra út,
Syn: Utköra, Nedköra
-
om hundar
Drifva. -
Syn: Nedköra
-
Syn: Nedköra
-
fig. fam. Tvinga.
Ex: Köra någon att arbeta, att tiga.
Syn: Nedköra
-
Gifva stark fart, rörelse åt ett föremål; drifva.
Ex: Köra en knif i väggen, drifva den in i väggen. Köra värjan i en. Köra handen i fickan. Köra ufvudet i väggen. (Fig. fam.) Köra i en något, tvinga en att förtära, nedsvälja något. K.ihóp, Köra i´n, indrifva, instöta. Köra ti´ll, stöta till, gifva envåldsam stöt. Köra úpp, uppdrifva, uppstöta. Köra út, utdrifva, utstöta.
Syn: Hopdrifva, Nedköra
-
Åka, fara. Jag ämnar i morgon köra till staden.
Ex: Köra vilse.
Syn: Nedköra
-
Drifvas, röras med stark fart. Udden körde fast i dörren.
Ex: Komma köra, komma, nalkas, åkande i vagn, släde.
Syn: Nedköra
Historik & ursprung för Köra
-
Verb
köra = fornsvenska: driva, fördriva, köra, åka = fornisländska keyra. även: jaga, rida, danska køre, av urnord. *kaurian; enl. H. Petersson IF 24: 253 besläktade med serb.-kroat. žuriti, skynda sig, ila (indoeuropeiska *geur-), gurati, stöta (indoeuropeiska *gour-), vartill *kaurian är en kausativbildning. — I ett kör = norska i eitt kjøyre, danska i en køre, i et kør. — I betydelse 'köra' användes i fornsvenska ofta aka = åka.
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Köra
NEO Uttryckslexikon
-
det är kört
det finns ingen chans längre
-
kör i vind!
låt gå, det går jag med på!
-
loppet är kört
saken är redan avgjord (före slutet) — och ofta förlorad
format_list_bulleted Exempelmeningar
-
•
En 40-årig bonde i Bangladesh har korats till mästare i råttfångeri.
-
•
Folk kör båt som de kör bil fast värre.
-
•
I 90 km kändes det som om vi körde i 120.