Synonymer till jaga
Utforska synonymer och betydelser för jaga
Betydelse:
Förfölja ett djur eller någon annan, ofta för att fånga eller skjuta det, eller ivrigt försöka nå eller få tag på något.
Bedriva jakt
Följa efter villebråd eller annat mål för att fånga eller skjuta det.
Söka eller sträva efter
Aktivt och ivrigt försöka nå, finna eller få tag på något eller någon.
Få någon eller något att fly eller plåga och förfölja någon ihärdigt.
Röra sig eller arbeta snabbt och jäktat.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för jaga.
Jaga i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Antingen med eller utan hundar förfölja vilda djur, för att fånga eller döda dem.
Ex: Jaga harar, vargar, räfvar. (Absolut) Gå ut att jaga Han jagar hvar dag. J på annans mark. (Fig.) Jaga efter, begärligt söka, fika efter, t. ex. Jaga efter ära, nöjen Jaga bórt, ihóp, i´n, néd, tillbàka, ùndan, úpp, út, se Bortjaga, &c.
-
sjöt.
Medelst forcerad segling söka upphinna ett eller flera i sjön varskodda fartyg.
Ex: Jaga ett fartyg.
-
Säges även
Ex: om djur, som förfölja andra. Katten jagar råttor.
-
Drifva, fösa. jaga alla obehöriga ur rummet. Jaga flugorna ur rummet.
Ex: Jaga på flykten, drifva på f. Jaga bórt, ihóp, i´n, néd, tillbàka, ùndan, úpp, út, se Bortjaga, &c.
-
Jaga fuskare, bönhasar, spana efter sådana, för att göra belag på deras verktyg.
-
Jaga i´n, slå, drifva in, till exempel Jaga in en spik.
-
Ex: Jaga omkri´ng, flacka, drifva, fara omkring hit och dit.
Historik & ursprung för Jaga
-
Verb
jaga, yngre fornsvenska iagha, för äldre iægha (= svenska dialekt jäga, äldre nysvenska iägha Bib. 1541), i sin tur av iagha = fno. jaga, danska jage, från medellågtyska jagen = fornfrisiska jagia, mholl. jaghen, fornhögtyska jagôn (nyhögtyska jagen), ett speciellt kontinental-vgerm. ord, av omstridd härledning. Sannolikast, såsom redan Grassmann Wbuch och Bezzenberger BB 1: 336, rotbesl. med sanskrit yahú-, yahvá (av *jagh-), som skyndar. — Grek. diṓkō, förföljer, och azēkhḗs, häftig med med, som bland av även ställts hit, böra däremot snarast hållas skilda från denna grupp. — Jfr jakt l och jägare. — Verbet har undanträngt det gamla inhemska ordet för 'jaga': fornsvenska vēþa = fornisländska veiða, medellågtyska weiden, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) wǽðan; med annan bildning: fornhögtyska weidôn (nyhögtyska weiden, beta); avledning av ett substantiv motsvarande fornisländska veiðr f., jakt, och så vidare, en dentalutvidgning av roten u̯ei, u̯i i sanskrit vḗli, strävar efter, förföljer, litauiska výti, jaga, grekiska (h)íemai, begär och den/det (latin vīs, du vill, osäkert!), alltså egentligen: sträva till. — Jagare, litet segel framför klyvaren, från lågtyska jager, väl egentligen: som driver fartyget framåt.
Källa: Hellquists (1922)
format_list_bulleted Exempelmeningar
-
•
Här jagar vithajarna som livnär sig på pälssälar.