Synonymer till ränna
Utforska synonymer och betydelser för ränna
Betydelse:
ränna substantiv
En långsmal fördjupning, fåra eller skåra i en yta; även en smal naturlig sänka i mark eller is.
smal berg- eller markravin
Syftar på en liten klyfta, urgröpning eller ravin i terrängen, ofta naturligt bildad.
ränna för timmerflottning
En konstruerad ränna eller led där timmer eller stockar förs fram, ofta i samband med flottning.
vatten- eller avloppsränna
En kanal, fåra eller ledning för vatten, avrinning eller annan transport av vätska; kan vara öppen eller sluten.
smal inseglingsled
Avser en trång farled eller passage i vatten där fartyg behöver följa en smal led in mot hamn eller genom ett hinderområde.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för ränna.
ränna verb
Att röra sig mycket snabbt, ofta med hast och viss hets eller oordning; att springa, rusa eller ila fram.
Att med kraft köra eller trycka in något i något annat; att sticka in eller stöta in med kraft.
kraftig inrörelse
Används när något förs in med tydlig kraft, såsom att stöta, sticka eller trycka in ett föremål.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för ränna.
Ränna i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Ex: I.
-
Ex: Ränna omkull någon, sprina emot någon så häftigt, att han faromkull.
-
Drifva, stöta häftigt.
Ex: Ränna hufvudet emot väggen. Ränna värjan genom lifvet på någon. Han har ränt en sticka i finget, i foten, vid någon häfitig rörelse fått en sådan i & c. Ränna i´n, néd, stöta, drifva in, ned.
-
Lång, smal fördjupning, hvari vatten eller ett smält ämne rinner.
Ex: R.n ur en masugn. Rännan i en å, den djupaste fåran deruti.
-
Ränna väf, se Varpa, neutralt verb
-
Af trä hopslagen elle i trä urhålkad fördjupning, till lednng af vatten eller för dess bortrinnane, t.
Ex: ex. Qvarn-, Tak-, Pumpränna, fm. fl.
-
Lång, smal fördjupning, i hvilen ett föremål kan skjutas fram och tillbaka.
Historik & ursprung för Ränna
-
Substantiv
1. ränna, fornsvenska rænna, låta löpa, rida, ränna, hälla = fornisländska renna (ipf. renda), danska rende, löpa med med, gotiska urrannjan, låta uppgå (om solen), fornsaxiska rennian, låta löpa, fornhögtyska, nyhögtyska rennen (i nhty. intr.), av urgermanska *rannian, kausativum till rinna. Den stundom, särsk. i yngre språk, uppträdande intrans. betydelse beror på yngre utveckling och i detta fall sannol. ej på tillvaron av något formellt motsvarande gammalt iterativum-intensivum på -ei̯ō. — Med avs. på den i svenska dialekt uppträdande betydelse 'vara brunstig eller löpsk', jämför de besläktade svenska dialekt rån(n)e, fargalt (under orne slutet), och sammans. runnväre och så vidare, osnöpt vädur (under vädur slutet).
Se även: rinna
-
Substantiv
2. ränna, substantiv, fornsvenska rænna = danska rende, medellågtyska renne, av urgermanska *ranniōn-; i avljudsförh. till fornhögtyska rinna, ränna (nyhögtyska rinne), och gotiska rinnô, bäck. F. ö. etymologiskt identiskt med fornisländska renna, tidslopp. Se för övrigt ränna, verb, och rinna. — Ordet är kanske i svenska lånat från medellågtyska
Se även: ränna
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Ränna
NEO Uttryckslexikon
-
ränna i höjden
växa snabbt på längden — om barn el. växt