Synonymer till kuta

kuta, gå eller sitta med krökt rygg, Törneros 1824, C. F. Dahlgren 1833, till äldre nysvenska kut, knöl, puckel, Columbus = svenska dialekt det samma, norska kūt, knuta (i växten), väl samma ord som äldre nysvenska, svenska dialekt kut, säl (möjl. i fornsvenska ortn. Kuta, Kutbo, Kudby, nu Kuddby Östergötland), i vilket fall finska kuutti, sålänge, är lånat från svenska (jämför dock Saxén Sv. lm. XI. 3: 159); jämför till betydelse-utveckl. fornisländska kobbi, säl, under kobbe; se för övrigt kota. — Ovisst om, såsom antages av Torp Etym. ordb. södra 339, fullt identiskt med svenska dialekt kuta, springa, löpa häftigt, springa hastigt och hoppande, jämför (?) L. Petri 1559: lära gamall hundh kutha = norska kuta det samma, skjuta fram. Orden äro dock nära besläktade, fast de bildats vid olika tider (såsom till exempel kuva och norska kuva, avrunda, om de verkligen höra tillsamman); kuta, gå med krökt rygg, är sannol. en rätt ung bildning. — Med avs. på betydelse-ut-vecklingen jämför svenska dialekt kula i väg, springa med krökt rygg, till kul, puckel, bula. — Sv. dialekt kutta och tjytta, löpa, kunna ha fått sin korta vokal i förb. kuta i väg och så vidare eller ock (Noreen Sv. etym. södra 48) från ipf. kutte, tjyite. — Härtill: kutrygg, och 1640, och så vidare

Se även: kutrygg