Synonymer till klandra

verb

Utforska synonymer och betydelser för klandra

Verb

Betydelse:

kritisera; hävda att ett fel har begåtts, och att den skyldiga borde vetat bättre
anmärka på anmärka beskylla kritisera klanka förkättra förtänka ogilla lasta tadla anklaga förebrå tillrättavisa påtala

swap_horiz Motsatsord

berömma lovorda prisa
auto_stories

Klandra i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Muntligen ell. skriftligen yttra sitt ogillande af person eller sak. Klandra någon utan skäl.

    Ex: Klandra en författares skrifter. (Absolut) Begär att klandra Vara fallen för att klandra - Brukas äfv. neutralt, t. ex.: Man klandrar, att han sagt detta. Hafa att klandra på något. Man har ingtet att klandra på hans seder.

    Syn: Tadla

  • Vid domstol anföra klander å något. Klandra ett köp, ett testamente.

history_edu

Historik & ursprung för Klandra

  • Verb

    klandra = fornsvenska, isl,: väcka tvist om, genom klander avhända, anmärka, tadla = norsk-danska, äldre danska klandre (i nda. lån från övriga nord. språk); r-avledning av fornsvenska och fornisländska klanda det samma; dunkelt. — Deverbativum: klander = fornsvenska = fornisländska klandr. klang, yngre lån, jämte äldre nysvenska, svenska dialekt klang, till exempel Lucidor = fornsvenska (neutr. liksom ofta i äldre nysvenska, ännu hos Lind 1749 med och n., hos Sahlstedt 1773 blott med) = danska, från medellågtyska klank, nyhögtyska klang, av fornhögtyska

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för klandra

Korsordslösningar för klandra