Synonymer till flotta
Utforska synonymer och betydelser för flotta
Betydelse:
flotta substantiv
Den militära sjöstyrkan i ett land eller en stat: den del av försvaret som verkar till sjöss, ofta samlad i örlogsfartyg.
krigsmakt till sjöss
Används om flottan som militär organisation eller försvarsgren; betonar sjökrigsmakt och örlogsverksamhet.
fartygsbestånd
Avser en samlad mängd fartyg som tillhör en viss sektor eller ägare, särskilt handels- eller fiskefartyg.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för flotta.
flotta verb
Att transportera eller bogsera något i vatten, så att föremålet hålls flytande under förflyttningen.
förflytta i vatten
Används när något förs, bogseras eller flyttas medan det flyter fritt eller med hjälp av vatten.
föra på flotte
Används när något transporteras på en flotte eller annan flytande bärare över vatten.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för flotta.
flotta verb
Att flotta något innebär att fläcka eller smutsa ned ytan med flott, alltså fett eller annat fetthaltigt ämne, så att det bildas flottfläckar.
nedfläckning med flott
Används om att ge ett föremål, ett tyg eller en yta flottfläckar eller fettfläckar genom kontakt med flott.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för flotta.
Flotta i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Samteliga en nations örlogs- eller handelsfartyg. Bildar för denna bemärkelse sammansättningarna Örlogs- ell. Krigsoch Handels-, Köpmans- ell. Kofferdiflotta. - b) Stor mängd af örlogs- eller handelsfartyg, utrustade i och för något visst gifvet ändamål. England hade vid denna tidpunkt tre flottattor i sjön: en i Kanalen, en i Medelahfvet och en i Nordsjön. Hvarje år kom till Spanien en feminin af fartyg ifrån Amerika, lastad med silfer, och derföre kallad Silfverflottan.
-
Ex: Flotta timmer, ved. Flotta néd, ö´fver, se Nedflotta, Öfverflotta.
-
Ex: Flotta fúll, néd, fullfläcka med flott.
-
En mängd af sammanflätade stockar, bjelkar, plankor och så vidare, som man låter drifva utför en ström, eller genom rodd eller på annat sätt förflyttar ifrån ett ställe till ett annat. Bildar sammansättningen Timmerflotta, och förekommer ofta under formen Flotte. -
-
En mängd stockar, bjelkar eller hvarjehanda slags virke, sammanfästadt på det sätt, att deraf bildas en jemn yta, hvarpå, i brist af färja eller andra fortskaffningsmedel, menniskor och hästar kunna föras på vattnet.
Ex: I denna bem. brukas oftare Flotte.
Historik & ursprung för Flotta
-
Substantiv
flotta, äldre nysvenska flota och flote, motsvarande fornisländska floti med, danska flaade, medellågtyska vlote f.; samma ord som flotte, med -a från oblika kasus (jämför anda ~ ande och så vidare). Från urgermanska språk: franska flotte (och så vidare), varifrån nyhögtyska flotte; med dimin. franska flottille (= flottilj). — Fsv. flate, flöte, flotta, ha lånats från medellågtyska vlate, vlote. — Eng. fleet, flotta, kommer däremot av angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) fléot, se följ. — Jfr Flundre.
Se även: flotte 1
Källa: Hellquists (1922)