Synonymer till bringa

substantiv, verb [²brịŋ:a]

Utforska synonymer och betydelser för bringa

Betydelse:

parti kring bröstet (på djur)

bringa substantiv

Namn på den främre delen av djurets eller människans torso, särskilt bröst- och bogpartiet. Används i främst äldre, dialektal eller poetisk stil.

bröstparti bröst bröstkorg bal bärm hals bog

Bröst- och bogparti

Syftar på den främre övre delen av kroppen, ofta som anatomisk eller poetisk benämning på bröst, bröstkorg, hals- och bogparti. Kan förekomma i äldre texter och dialektalt bruk.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för bringa.

bringa verb

1

Används när man för något fram till någon eller någonstans, antingen i betydelsen att överlämna eller att ta med sig något. Denna homonym täcker både att framföra ett budskap och att medföra något fysiskt eller symboliskt.

framföra föra fram frambära överbringa

framföra budskap eller sak

När något förs fram till en mottagare, särskilt ett meddelande, en hälsning, ett ärende eller en föremålsliknande sak.

medbringa föra med sig medföra komma med skänka

ta med sig eller skänka

När någon har något med sig, för något från en plats till en annan, eller tar med sig något som ges bort eller överlämnas.

2

Används när något orsakar en verkan, leder till att något kommer till stånd eller försätter någon eller något i ett visst tillstånd eller läge.

forma få föranleda föranlåta beveka

orsaka eller föranleda

När något leder till, framkallar eller blir orsaken till en händelse, känsla eller förändring.

få till stånd åstadkomma

få till stånd

När något åstadkommer att en handling, förändring eller situation blir verklighet.

försätta

sätta i ett tillstånd

När någon eller något placeras i ett visst läge, skick eller tillstånd, ofta som följd av en handling eller påverkan.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för bringa.

auto_stories

Bringa i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Bröstet på större fyrfota djur, isynnerhet hästar, nötboskap, hjorta,r elgar och rådjur.

    Ex: Denna häst är bred i bringan. Hästen sätter hufvudet i bringan.

  • Ex: Bringa mig min klädning. Bringa med sig. Bringa hit honom snart. Bringa ut, tillbaka. Bringa ihop, tillsamman, se Hopbringa, Sammanbringa. Bringa åter, Bringa till ens kunskap, underrätta om.

    Syn: Återbringa

  • kok.

    Bröstdelen af slagtadt kreatur.

    Ex: Vi ha bringa till middagen. - Ingår för begge bemärkelserna i en mängd sammansättningar, såsom: Oxbringa, Lambringa, o. s. v.

  • Medföra.

    Ex: Hon bringar alltid lycka, hvar hon kommer.Bringa olycka öfver någon, vara skulden till ens olycka.

  • fam. o. skämtv.

    Bröst på menniskor.

    Ex: Bar i bringan.

    Syn: Bröst

  • Försätta i ett annat tillstånd (fysiskt eller moraliskt).

    Ex: Bringa en metall i, till smältning, glödgning, hvitglödgning. Bringa till förruttnelse. Bringa i ordning, i oordning. Bringa ur sitt läge. Bringa till slut, till fullkomlighet, göra färdig, slut på, fullkomlig. Bringa till stånd, sätta i verkställighet. Bringa å bane, låta komma till tals, leda samtalet på; äfv. göra till föremål för öfverläggning, eftersinnande. Bringa någon åter på benen, (mest fig.) återställa till helsan; äfv. åter upphjelpa ens affärer. Bringa i olycka, på obestånd. (Fig.) Bringa till tiggarstafven, göra till tiggare, förstöra ens välfärd. Bringa derhän att . . . göra så mycket, laga, att . . . Bringa om lifvet, Bringa någon på den tanken, att . . . Bringa någon till det yttersta, försätta honom i det äge, att hannödgas tillgripa förtvifvlade utvägar. Bringa någon på sin sida, göra någon till sin anhängare, medållare,hjelpare. Bringa i misstanaka (sägas mindre väl), göra misstänkt. Bringa úpp, se Uppbringa.Bringa sig úpp, ifrån att vara fattig ochringa ansedd, genom eget bemödande på ett eller annat sätt uppstigatill rikedom ochanseende. Detta har bragt honom upp, detta harförhjelpt honom till anseende, rikedom.

    Syn: Ombringa

  • Förmå. Hans ursinniga vrede bragte honom til detta beslut, att fatta detta beslut.

    Ex: Bringa någon till något, förmå till något. Bringa till lydnad, till bekännelse.

    Syn: Förmå

history_edu

Historik & ursprung för Bringa

  • Verb

    2. bringa, verb, 1524 = danska bringe, från medellågtyska bringen, av fornsaxiska bringan = fornhögtyska, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) bringan (nyhögtyska bringen, engelska bring), gotiska briggan; med den allmänt västgerm avljudsformen *brangian = fornsaxiska brengian, äldre nyhögtyska brengen och så vidare (jämför vinda: vända), vartill sannol. ursprungl. det sedermera till bringa överförda ipf. gotiska brâhta (av *branht-), nyhögtyska brachte, och så vidare Med motsvar. blott i kelt. språk: jymriska he-brwng, föra fram, korn. hem-bronk (futurum). Jfr Fick4 2: 186 ävensom Brugmann IF 12: 154.

    Se även: vinda: vända

  • Substantiv

    1. bringa, substantiv, bröst, barm, Var. rer. 1538 = fornisländska bringa, danska bringe; jämför fornisländska bringr, kulle, och svenska ortnamn på Bring-; sannol. med grundbetyd. av något fram- eller uppskjutande, av indoeuropeiska *bhrenk- i avljudsförh. till litauiska branks(z)óti, skjuta fram (se Bråviken), växlande med *bhreng- i brink och *bhrend- (bhrond-) i brant; jämför under barm (slutet). — Hör emellertid bröst till urgermanska roten breus, svälla och den/det, kunde man dock tänka på en liknande härledning av bringa: litauiska brìnkti, svälla, kvälla fram.

    Se även: Bring-

Källa: Hellquists (1922)

format_quote

Uttryck & idiom med Bringa

NEO Uttryckslexikon

  • bringa ngn om livet

    (låta) döda ngn

  • bringa ngn ur fattningen

    få ngn att förlora självkontrollen

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för bringa

Korsordslösningar för bringa