Synonymer till hals

substantiv [hal:s]

Utforska synonymer och betydelser för hals

Betydelse:

något med långsträckt form

Betydelse:

del av kroppen som förenar huvudet med övriga kroppen

— "han sträckte på halsen för att se bättre"

— "hon har feber och ont i halsen"

1
nacke manke strupe svalg
flaskhals
2
sjö.
halshorn tåg i segel vajer wire

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för hals.

auto_stories

Hals i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Den kroppsdel som förenar hufvudet med den öfrigakroppen. Säges både om menniskor och djur. Halsen på enmennskia, en häst, en svan, en gås. Lång, kort hals Sträcka ut halssen. Hafva ond i halsen. Bryta, skära halsen af sig. Hugga halsen af någon.Falla någon om halsen, till tecken af ömhet, kärlek, vänskap slå armarna om halsen på någon. Flyga någon om halsen, springa och kastasig om halse på nåin. Han flög mig i halsen, rusade på mig och högg mig i halsen. Skrika med full hals, af alla krafter. Skratta med fullh., gapskratta. Sätta, få ett ben i halsen, när man äter, råka ut för det missödet, att ett ben af maten fastnar i halsen. Ge hals (omhundar), skälla.

    Ex: Hals öfver hufvud,

    Syn: Hufvudstupa

  • Halsstycke på klädesplagg t.

    Ex: lex. på en skjorta.

  • Det af en sak, som i ett eller annat afseede liknar halsen på menniska eller djur.

    Ex: Halsen på en butelj. Slå halsen af ett krus. Halsen på en violin, en gitarr, m. fl., den del af dessa instrumenter, hvarvid gripbrädet är fästad.

history_edu

Historik & ursprung för Hals

  • Substantiv

    hals = fornsvenska, fornisländska, danska, gotiska, fornsaxiska, fornhögtyska, nyhögtyska = angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) heals (i engelska ersatt av neck, se nacke, samt av throat med med), av urgermanska *halsa- = indoeuropeiska *kolso- i latin collum, -us det samma (se dekolleterad, kolli och kyller); jämför forniriska coll, hals (lån?); i övrigt omstritt; snarast till indoeuropeiska kᵘ̯el, vrida, i latin colus, spinnrock, och så vidare; jämför hjul, kalesch, pol och till betydelse-utvecklingen fornslaviska vratŭ, hals, till vrŭteti, vrida. — Som sjöterm: 'tåg varmed ett segels nedre hörn fästes', väl från lågtyska eller holl. Om hals i ortnamn se Hälsingland. — I äldre nord. och andra urgermanska språk ofta som personbeteckning till exempel fornsvenska hardher hals (jämför halsstarrig); även i sammansättn. till exempel fornsvenska knekehals, väl egentligen: som sträcker på halsen (jämför knek), äldre nysvenska birhals (jämför äldre danska fyldehals, se fyllbult), svenska gaphals, våghals, (= danska vovehals, nyhögtyska wagehals). Jfr frälse. — Hals över huvud, efter nyhögtyska hals über kopf, egentligen: med halsen över huvudet; ombildat till über hals und kopf, varifrån danska över hals og hoved. — Halsstarrig, 1640, från nyhögtyska; till starr, styv, stel (se starr); jämför äldre svenska halsslyv i samma betydelse, till exempel Bib. 1541.

    Se även: halsstarrig

Källa: Hellquists (1922)

format_quote

Uttryck & idiom med Hals

NEO Uttryckslexikon

  • (segla) för babords halsar

    (segla) med vinden från babord

  • få (ngt) på halsen

    tvingas ta hand om och ägna sig åt (ngt)

  • ge hals

    skrika — vanl. för att påkalla uppmärksamhet

  • hals över huvud

    ytterst brådstörtat

  • med andan i halsen

    alldeles andfådd

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för hals

Korsordslösningar för hals