Synonymer till maka
Utforska synonymer och betydelser för maka
Betydelse:
— "hans äkta maka"
maka substantiv
Substantiv som betecknar en kvinnlig make eller maka i äktenskapet; den person som är gift med någon.
Äktenskapspartner
Används om den gifta kvinnan i förhållande till sin make; ofta i mer traditionellt, litterärt eller ålderdomligt språk.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för maka.
maka verb
Att flytta något en liten bit, ofta försiktigt eller lite i taget, så att läget ändras utan att objektet flyttas långt.
lätt förflyttning / lägesändring
Används när man rubbar, flyttar eller justerar något marginellt i position. Kan gälla både konkreta föremål och mer allmänt att justera läget.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för maka.
Maka i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Sakt och helt litet förflytta något.
Ex: Maka hit stolen. Maka stolen litet närmare åt fönstret. M frám, ihóp, i´n,néd, tillbáka, úndan, úpp, út. Maka åt sig, flytta sig något litet fram, in, &c. Maka ihóp, sig ell. maka sig ihóp, flytta sig något litettillsammans.
-
Hörande tillsammans såsom par.
Ex: Maka handskar. - Motsats: Omaka.
Historik & ursprung för Maka
-
Verb
maka, verb, smått flytta på och den/det = fornsvenska: göra, göra i ordning, foga, sätta = fornisländska maka, bearbeta, besvära, norska: jämna, bearbeta, tillreda, danska mage, inrätta, i äldre danska även: göra, göra i ordning, från medellågtyska maken, göra, åstadkomma, av fornsaxiska makôn = fornhögtyska mahhôn (nyhögtyska machen, jämför machverk), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) macian (engelska make); jämför bunt-, skomakare. Snarast med Meringer IF 17: 146 f. (jämför även Berneker Etym. Wb. 2: 29) besläktade med grekiska mageús, bagare, mázō, knådar, fornslaviska mazati, smörja, med växelformen indoeuropeiska mak- i grekiska mássō, knådar (av *maki̯ō), och så vidare (jämför Walde2 under māceria); jämför mänga. Annorlunda Lidén Språkv. sällsk. i Ups. förh. 1891-94 södra 67: forniriska mám, ok (av *magmu-), jämför forniriska commáim, maka: svenska make, -a; alltså med grundbetyd.: förbinda eller dyl., jämför även avestiska (fornöstpersiska) maga, kamratskap. Andra äldre tolkningar äro oantagliga. — Jfr föreg., följ. och mäkla.
Se även: mak 1
Källa: Hellquists (1922)