Synonymer till viv

viv, nu blott poet.: hustru, kvar i dialekt i denna betydelse och i den av 'dam' i kortspel, även om 'kung och dam', varav kortspelsnamnet mann(a)viv (vanl. annars kallat mariage, från franska =, egentligen: giftermål), fornsvenska vīf, kvinna, hustru = fornisländska vif och danska viv (blott poet.), fornsaxiska wîf, fornhögtyska wîb (nyhögtyska weib), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) wíf (engelska wife; även i sammans. woman, av angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) wífman, till man i betydelse 'människa'); ett speciellt nord- och västgerm. ord; av urgermanska wīƀa- n. Mycket oviss härledning. Har bland av tolkats som 'den överhöljda, beslöjade (bruden)', egentligen abstr. 'höljande', till urgermanska verbet *wīfan, veckla (se vev, veva), varmed man jämfört den dock osäkra härledningen nupta, hustru: nūbere, hölja (nupta hör dock närmast till nūbere, gifta sig, vars identitet med nūbere, hölja, är oviss; jämför Walde). Av Kluge tidigare fört till sanskrit vípras, hänförd, upprörd, och så vidare; av Bezzenberger KZ 41: 282 härlett från indoeuropeiska *u̯eik-pó-, till indoeuropeiska *u̯eik-, hus (jämför ekonomi), och stammen i senare leden av despot (jämför väbel); båda förslagen osannolika. Senast behandlat av Kluge PBB 41: 182 och 43: 147, enl. vilken ordet urspr. hade en obscen betydelse med talrika paralleller i tyska och i romanska språk, vartill kunde läggas fornisländska sprund n., kvinna = svenska sprund. Enl. senaste (9:de) uppl. av samme förf:s Etym. Wb. med större skäl: 'Ursprung dunkel'.