Synonymer till stam
Utforska synonymer och betydelser för stam
Betydelse:
Betydelse:
Betydelse:
— "stammen av "flicka" är "flick""
Den huvuddel av ett träd eller en större växt som bär upp grenverk eller andra delar.
Träds huvudstam
Används om den grova, vedartade huvuddelen hos ett träd eller en avhuggen del av den.
En grupp människor förenade genom gemensamt ursprung, släktskap eller etnisk tillhörighet.
En grupp djur av samma slag inom avel, jordbruk eller förvaltning.
Djurpopulation eller besättning
Används om ett bestånd av husdjur eller andra djur som hålls samman eller räknas som en enhet.
Den bärande delen av ett ord som böjningar och avledningar utgår från.
Den del av en blankett, biljett eller kupong som blir kvar när en del rivs av.
Kvarvarande talongdel
Används om den fasta eller sparade delen i ett blankettblock eller biljetthäfte.
Äldre benämning på ett fartygs främre stamdel.
Fartygets främre stamdel
Ålderdomligt sjöfartsbruk för den främre uppåtgående delen av ett fartygs skrov.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för stam.
Stam i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Ett slags fisk, som leker vårtiden i strömmar.
-
Nedra delen af ett träd emellan grenarna och roten; även hela den ifrån roten uppstigande delen af ett träd, hvarifrån grenarne utgå. Stammen och grenarne af ett träd.
-
i botaniskt vetenskaplig mening
Den del af växtens hufvudaxel, som utbildar sig uppåt i motsatt riktning till roten, och som utgör det förmedlande oranet emellan roten och bladen.
-
på skepp.
Se Framstsam, Bakstam. -
-
Syn: Folkstam
-
gram.
Den del af ett ord, som återstår, sedan all bildnings- och böjnngsstafvelser blifvit borttagna.
-
fig.
Uphof, grund.
Historik & ursprung för Stam
-
E
2. stam, trädstam och därur härledda betydelse: härkomst, folkstam med med, i betydelse 'släkt' redan i fornsvenska konungsslam, 1594: stämmer pluralis, släkten; om trädstam: 1643: stämmer pluralis = danska stamme, frän medellågtyska stam, stamme, träd- och folkstam, nyhögtyska s tam m, av fornhögtyska stam (gen. stämmes). På grund av i urgermanska språk förekommande ljudövergångar tn >> mn (mm) och omvänt mn > Ön är förhållandet till likbetyd, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) stemn, stefn oklart, liksom även till de under stam l anförda orden, vilka också egentligen utgå från betydelse 'trädstam'. Man har antagit två skilda grundord: urgermanska *slafina-till stav och *stamna-, besläktade med forniriska tamon, trästam, grekiska stdmnos, krus, jämför tokar, siarn, träd (Liden Stud. z. tochar. Sprachgesch. H l, södra 35), till roten stha, stå, i avljudsförh. till stomme. - Under 15- och 1600-till uppträder ordet i svenska huvudsakl. i den avledda betydelse 'härkomst, släkt' (med biformerna stamme, stamne); jämför härstamma, uttr. en man av gamla stammen och så vidare Den inhemska, då ännu allmänna beteckningen för 'trädstam' ar bol (se bål 1); även förekommer bagn Var. rer. 1538 = fornsvenska baghn, gillerstock, jämför svenska dialekt bagne, grov gren, av ej säkert fastställt ursprung. - Härtill även äldre nysvenska slamma, stam, ätt, 15 -700-t, väl inhemsk nybildning.- Stambana, Östg. Korresp. 1854: 'den i den kongl, propositionen föreslagna grundsats, att stambanor endast må utföras genom statens försorg'; egentligen: huvudbana, från vilken bibanorna utgå som grenarna från stammen. - Stambo k (gen ealogiskt register och den/det), till exempel SFS 1872 (för hästar), jämför Schroderus Gom. 1640: 'Borgarens Stam book' (i nyhögtyska texten: Namenbuch), efter äldre nyhögtyska slammbuch i denna betydelse (sedermera som i danska stambog, minnesalbum i vilken vännerna skriva verser och den/det, stundom även i svenska), till slamm i betydelse 'släkt, härstamning', vartill även stamfader, Brenner 1703: 'Stamm-och Ålder-Far För von der Linders Stämma', från nyhögtyska slamm va ter, och s t a m t r ä d, j fr 1800: 'mit stamträds förökelse' = danska stamtrce, efter nyhögtyska slammbaiim, i äldre tider under formen av ett träd. Förr, till exempel 1643 och så vidare, användes stambok ofta i betydelse av bok för inskrivning av (till allmänna företag med med) insamlade medel. - Stamgäst, C. R. Nyblom 1864 = danska stamgast, efter nyhögtyska slammgast, till slamm i betydelse 'grundstomme och den/det' (jämför stock), liksom också stamkund till exempel Vårt Land 1896 (men tidigare i språket). - Stamträd, se stam b ok.
-
E
1. stam, stäv, 1558: slam, men ännu 1698: stambn, fornsvenska stamn, stafn = fornisländska slafn, danska stavn, fornsaxiska stamn, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) stefn, stemn (med i-omljud; engelska slem); jämför medellågtyska sleven (se stäv 1); samma ord som följ. och urspr, syftande på bjälken i skeppets förstam.
Se även: stam 2
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Stam
NEO Uttryckslexikon
-
(en man) av gamla stammen
(en man) som håller på gamla seder och bruk
format_list_bulleted Exempelmeningar
-
•
Han är amerikansk antropolog, bor i London och kommer inom kort med ännu en rolig bok om gatans mode, om hur rockers, acid jazz, punk, raggamuffins och andra gatans exotiska stammar klär sig.