Synonymer till rot

substantiv [ro:t]

Utforska synonymer och betydelser för rot

— "tandens rot"

Betydelse:

grund, ursprung

— "man måste ta itu med roten till det onda"

— "han bor i Göteborg men har sina rötter i Norrland"

Betydelse:

den underjordiska delen av en växt

— "äppelträdet slog rot"

Betydelse:

kvadratrot

— "roten ur 9 är 3"

1
rotända rotfäste
2
fäste grund bas
ursprung orsak upprinnelse början
3
vard.
huvud skalle knopp

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för rot.

auto_stories

Rot i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Den nedersta delen af en växt, hvilken tjenar den tll stöd och fäste i jorden samt är hufvudsakliga verktyget för dess näring.

    Ex: Ett täds rötte. Afhugga ett träd vid roten. Gräfva upp med rötter. Upprycka ogräs med rötterna. (Fig.) Uppryca med rötter, utrota. Stå oå rot, vara med rötter fästad i jorden och växande, t. ex.: Träd, gröda, som står på rot Rå, fatta, slå rötte, säges om en växt, då dess rötter fästa sig i jorden och suga näring åt densamma. (Fig.) Slå rötter, vinna framgång, styrka, inrota sig, t. ex.: En passion, som slagit djupa rötte. - Ingår i en mängd sammansättningar, såsom: Träd-, Busk-, Gräsrot, m. fl.

  • oböjligt och i obstämd form

    Säges om roten af vissa trädslag, då denb egnas af snickare och svarfare, men endast i sammnsättningar, spåsom: Alrot, med flera

  • i plural

    Se Rotfrukt. Lefva af rötter och vildar i skogen. Säges särskilt i samma mening som Kåölrötter, till exempel: Strömming och röter.

  • Betecknar äfven den del av vissa kroppsdelar eller af sjukliga kroppsväxter, hvarmded de äro fästad.

    Ex: Roten af en tand. Hårets, naglarnes rötter. Rötterna till en skirrös växt. En polyps rötter. - Bidar sammansättningarna Tandrot, Nagelrot. _ 5) Brukas i sammansättninga äfven om roen af vissa växgter, då den nyttjas i läkekonsten, t. ex.: Angelikerot, Kalmusrot, m. fl.

  • fig.

    Början, usprung, uppkomst, orska. Lättjan är en rot till allt ondt.

  • gram.

    Det ursprunglia ord, hvarifrån ett eller flera andra utgått.

  • aritm.

    Roten af ett tal, det tal, som multipliceradt med sig sjelft, ger ifrågavarande tal i produkt.

  • jäg.

    Den trakt, ifrån hvilken drefvet börjas vid sommarskall.

history_edu

Historik & ursprung för Rot

  • Substantiv

    rot = fornsvenska = fornisländska rót, danska rod; medelengelska roote (engelska root) från nord. språk; av urgermanska *wrōt f. = indoeuropeiska u̯rād- i latin rādix (genit. -īcis), rot (jämför radikal ävensom rädisa, rättika), grekiska rā́dix (genit. -īkos), gren. Avljudsformer: urgermanska *wurt- (jämför nyhögtyska wurzel, rot) och *urt- se ört; en tredje föreligger i grekiska ríza, rot (se lakrits). — I matem. och språkvetensk. användning, motsvarande i danska, nyhögtyska och så vidare, övers, av latin rādix i samma betydelse — Härtill rota sig, L. Petri.

Källa: Hellquists (1922)

format_quote

Uttryck & idiom med Rot

NEO Uttryckslexikon

  • (sälja skog) på rot

    (sälja) växande (skog)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för rot

Korsordslösningar för rot