Utforska synonymer och betydelser för grund

Betydelse:

inte djup

— "en grund havsvik"

— "utredningen kommer att ligga till grund för ett nytt lagförslag"

Betydelse:

underlag, botten

Betydelse:

orsak, anledning

— "arbetsgivaren måste ha saklig grund för uppsägning"

Betydelse:

skär, rev, grynna

— "fartyget gick på grund i dimman"

grund

Avser något som är litet i djup, alltså inte djupt utan grunt, tunt eller flackt. Kan också användas bildligt om något som saknar djup eller är ytligt.

fysiskt grunt eller tunt

Används om vatten, jordlager, behållare eller andra fysiska föremål som har litet djup eller är tunna i dimensionen.

bildligt ytlig eller opersonlig

Används bildligt om tankegångar, resonemang, uttryck eller framställning som upplevs som ytlig, enkel eller utan djup. Ofta med negativ värdering.

swap_horiz Motsatsord

grund

1

Syftar på det som något vilar på eller byggs upp av: en fysisk botten, ett underlag, en grundläggande konstruktion eller en stödjande del längre ner i en uppbyggnad.

byggnadsgrund och underlag

Används om den bärande eller underliggande delen i en konstruktion eller om ett allmänt underlag som något vilar på.

fundament och sockel

Syftar på den fasta stödjande delen nederst i en konstruktion, särskilt i byggnadsteknisk eller konkret materiell betydelse.

mark och terräng

Avser markytan, terrängen eller själva jordytan som plats eller yta.

2

Syftar på en bärande idé, regel eller princip som något bygger på eller rättar sig efter.

regel och princip

Används om en övergripande regel, sats eller princip som utgör utgångspunkt för tänkande, ordning eller handlande.

3

Syftar på skälet till något, alltså det som förklarar varför något sker, gäller eller påstås.

orsak och skäl

Används när man anger anledningen till en handling, händelse, bedömning eller ståndpunkt.

4

Syftar på betydelsen 'egentligen', 'i själva verket' eller 'innerst inne'; används i uttryck som anger vad som verkligen gäller på en djupare nivå.

fast uttryck: i grund och botten

Det etablerade uttrycket som betyder ungefär 'egentligen' eller 'innerst inne'.

egentligen och i verkligheten

Används för att förtydliga den verkliga eller djupare sanningen bakom något, ofta i kontrast till ytan eller skenet.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för grund.

grund

En uppgrundning eller undervattensbildning nära eller under vattenytan, såsom en sandbank, grynna, rev, klippa eller bränning som gör vattnet grunt eller farligt för sjöfart.

Undervattensgrund och uppgrundning

Används om naturliga undervattensformationer eller grundområden i sjö, älv eller hav där bottnen höjer sig och vattnet blir grunt; ofta i sjömansspråk och sjökartssammanhang.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för grund.

auto_stories

Grund i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Föga djup.

    Ex: Grundt vatten. Grund flod, å, sjö. Grundt ställe i flod, sjö, hafvet.

  • Grundt ställe i haf, sjö eller flod. Segla, stöta,fastna, råka på grund Styrmannen, strömmen satte oss på grund Skepp, som står på grund Hjelpa någon, ett fartyg af grund Komma, vara af grund, blifvaeller vara loss ifrån grund. Bildar åtskilliga sammansättningar, såsom: Sten-, Sand-, Fiskargrund, med flera

  • Det understa, fasta af något, isynnerhet af haf, sjö eller flod.

    Ex: Oftare säges Botten. Sandig, stenig, hård, lös grund Gå i grund, segla i grund, gå till botten, segla i qvaf, förolyckas. (fig.) Gå i grund, bliva förstörd, ruinerad, gå under. Skjuta i grund, gifva ett fartyg grundskott, så att det sjunke till botten. (Fig.) Stå på fast grund, vara tryggad, säker i sin ställning.

  • Mark, såsom tillhörande ett särskilt lands område. På svensk, främmande grund

    Syn: Se Botten, 3, a.

  • Jordnån.

    Ex: I denna bem. mindre ofta förekommane.

  • Den mark, hvarpå ett hus är uppfördt. Det huset står på¨ fast grund Bygga på lös grund

    Syn: Mark, Botten

  • Mark, som tillhör en gårdstomt eller nåpgon viss ägare.

    Ex: Äga gård och grund i en stad. Min gård ligger på stadens grund, på annans grund Bygga på annans grund och mark. (Fig.) Stå på egen grund, ej bero af någon annan.

  • Grundval till hus eller annan byggnad.

    Ex: Grunden till ett hus. Lägga g.en (ell. grund) till en byggnad. Bygga från grunden, ända från grundvalen. Nedrifva ett hus ända till grunden. (Fig.) Gå till grunden med något, fullkomligt, grundligt undersöka, utforska, studera, utranska o. s. v. Lägga grund, se Grundlägga. Lägga grund till ens välfärd, genom sina omsorger och åtgärder vara första upphofvet dertill. Af hjetans grund, af själ och hjerta, af allt sitt hjerta, hjertligt gerna. I grund, adverbialt uttryck, som betyder: helt och hållet, fullkomligt, t. ex.: I grund ärlig. Känna någon eller något i grund Undersöka, studera, lära i grund Bota i grund I grund förstöra. I grunden, adverbialt uttryck, som betyder: hufvudsakligen, egentligen, i sjelfva verket, t. ex.: I grunden kommer det på ett ut, i det hela, egentligen &c. Han är i grunden god, fastän han är knarrig. Saken är i grunden den, att . . . .

  • tekn.

    Det, som anstrykes på ytan af en sak, för att bättre fästa ett ämne, hvarmed den sedan skall öfverdragas eller beläggas. Grunden till en förgyllning.

  • Upphof, orsak, anledning.

    Ex: (Reel grund.) Den sagan har någon grund, är icke utan grund c) Det, hvarpå man stöder en sats, ett påstende, en menign, ett utlåtande, yttrande, o. s. v. Stöda sig på skäl och grunder. Anföra vigtiga grunder. Jag säger det icke utan grund Taga något till grund för sitt påstående. På denna grund, till följe af detta skäl, t. ex.: På denna grund är min tanke att . . . . Han på står på samma grund, att . . . . Jag vet ej, på hvad grund han påstår det. Jag behåller det på samma grund som min företrädare. Lägga något till g- för ett påstående, stöda det på något, hvilket anföres som skäl. För det påståendet ligger till grund, att . . . ., det påståendet stöder ig derpå, att . . . .

history_edu

Historik & ursprung för Grund

  • Substantiv

    1. grund n. och 2. grund realkön utgå från två olika fornsvenska substantiv, som dock stundom äro svåra att hålla isär: 1. grun n. och grunder med, stam: grunn-, botten, i sht under vatten, motsvarande fornisländska grunn n., grund, grunt ställe, och grunnr med, botten, samt 2. grund n. och grunder med, stam: grund-, grund, botten, djup, grundval, bildl.: grund, orsak med med, jämför fornisländska grund f., slät mark, fält; motsvarande *grundu- i gotiska grunduwaddjus, grundmur, fornsaxiska grund med, grund, jordmån, i angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) även: golv, djup, sjö (engelska ground), fornhögtyska grunt, grund, botten, slätt (nyhögtyska grund), av urgermanska *grunþ- och *grund-; sannol. i avljudsförh. till de ord för 'sand, sandbank; grand och dyl.', som omnämnas under grand 1; till indoeuropeiska *ghrendh-, gnida sönder och dyl. Jfr Persson Indog. Wortf. södra 293 n. 2. Se även avgrund.

  • Adjektiv

    3. grund, adjektiv, fornsvenska grunder, stam: grunn- = fornisländska grunnr, danska grund; till föreg.; egentligen: nära botten. — Avledn.: svenska och norska dialekt grynna, bank i sjön.

    Se även: grund 1

Källa: Hellquists (1922)

format_quote

Uttryck & idiom med Grund

NEO Uttryckslexikon

  • fart över grund

    fart i förhållande till botten

  • i grund och botten

    innerst inne, egentligen

  • på grund av

    orsakat av

  • stå på ofri grund

    stå på hyrd eller lånad mark

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för grund

Korsordslösningar för grund