Synonymer till klippa

substantiv, verb [²klịp:a]

Utforska synonymer och betydelser för klippa

Betydelse:

något pålitligt

— "målvakten är en klippa i försvaret"

Betydelse:

berg utan växtlighet

— "de låg och solade på en klippa vid havet"

klippa substantiv

En naturlig bergsformation eller ett fast, brant bergsparti; även en större stenig höjd eller bergknalle. I denna betydelse avser ordet en klippig upphöjning i landskapet eller en fast bergmassa.

berg berghäll häll bergknalle klint klätt klippblock

bergshöjd och bergparti

Används om en markant bergformation, en stenig höjd eller ett brant bergparti i terrängen.

skär kobbe

holme och skär

Avser en liten bergig ö eller stenig kobbe/skär i vatten, alltså en mindre friliggande sten- eller bergformation i hav eller sjö.

berggrund hälleberg fast grund

fast berggrund

Syftar på den fasta stenen eller berggrunden under jordlager, alltså det solida underlaget i marken.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för klippa.

klippa verb

Att med ett vasst redskap eller verktyg avdela, kapa eller forma något genom att skära, trimma eller ta bort delar. Denna homonym omfattar både konkret klippning av material och mer överförd användning som att redigera eller censurera text eller ljud.

skära med sax skära snitta knipsa

skära av med sax eller liknande

Att dela av något genom klippande rörelse med sax, kniv eller annat skärande redskap.

putsa tukta ansa

putsa och ansa

Att klippa bort ojämnheter, överflöd eller oönskade delar för att göra något snyggare, jämnare eller mer välvårdat.

frisera snagga

klippa hår

Att klippa eller forma hår, ofta i betydelsen att ge någon en frisyr eller att korta ner hår på huvud eller kropp.

redigera korta av censurera

redigera, korta eller censurera

Att bearbeta en text, film eller ljudinspelning genom att ta bort, förkorta eller dölja delar; även att censurera eller avskära innehåll.

röra snabbt flaxa

röra sig snabbt med fladdrande rörelse

Att röra sig hastigt eller ryckigt, särskilt om vingar, armar eller något som slår eller flaxar till.

blinka glimma till

blinka eller glimma till

Att lysa eller synas mycket kort och snabbt, som ett kort ljusfenomen eller en hastig blinkning.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för klippa.

auto_stories

Klippa i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Fristående, jordfast, i ett helt sammanhängande massa af sten,ofta enstaka brant, hög och spetsig. Berg och klippappor. Enstrand, full med klippappor. Hafet är der fullt af klippappor.

  • Fristående jordfast, i ett helt sammanhängade massa af sten,ofta enstaka, brant, hög och spetsig. Berg och klippappor. Enstrand, full med klippappor. Hafvet är der fullt af klippappor. Sammansatta ord

  • Med sax afskära. Låta klippa af sig skägget.

    Ex: Klippa håret af någon Klippa ull. Klippa áf, bórt, ùndan, se Afklipa, &c.

  • Med sax stycka, dela, genomskära. Klippa tyg, papper.

    Ex: Klippa sönder. Klippa ti´ll, úpp, út, se Tillklippa, &c.

  • Med sax afkorta; skära, putsa, jemna i kanterna, utomkring.

    Ex: Klippa hår. Klippa naglarna. Klippa träd. Klippa papper, en hatt i kanterna. Klippa vingarna på en fågel. (Fig.) Klippa vingarna på någon,

    Syn: Stäcka

  • Klippa någon, med sax afkorta och putsa dess hår. Klippa ett får, med ullsax aftaga dess ull.

  • fig. fam.

    Preja, skinna, bedraga på penningar. Klippa någon.

  • om saxar

    Vara hvass, bita. Saxen klippapper ej, är för slö, tar ej.

  • Klippa med ögonen, tidt och ofta blinka med dem. Klippa med öronen (om hästar), hastigt resa upp dem.

history_edu

Historik & ursprung för Klippa

  • Substantiv

    2. klippa = fornsvenska = danska klippe, från nyhögtyska, jämför mholl., medelhögtyska, nyhögtyska klippe; ett nordtyskt kustord, urspr. brukat om havsklipporna; förgerm. *kliƀn-, jämför urgermanska *kliƀa- (= fornisländska klif och så vidare) och *kleiƀō = klev, se den/det och

  • Verb

    1. klippa, verb, fornsvenska klippa, klyppa = fornisländska, norska klippa, klyppa, danska klippe (engelska clip från nord. språk); möjl. besläktade med fornisländska klípa, norska klīpa, knipa, klämma, och kanske påverkat av det likbetyd. fornisländska klýpa det samma; dock av flera skäl ganska osäkert; jämför klippare 1, klipper, klipping. — Klippt och skuren, redan i yngre fornsvenska, P. Månsson södra 484: 'Ter medh är alltt både klipt och skuritt'. Sannol. urspr. med syftning på klädedräkt.

Källa: Hellquists (1922)

format_quote

Uttryck & idiom med Klippa

NEO Uttryckslexikon

  • klippa klorna/vingarna på ngn

    beröva ngn hans möjligheter till motstånd/rörelse

  • nu är det klippt

    nu är spelet förlorat

  • som klippt och skuren (för ngt)

    mycket lämplig (för ngt)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för klippa

Korsordslösningar för klippa