Utforska synonymer och betydelser för klint
Betydelse:
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för klint.
Klint i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Öfversta delen af ett berg, när den är brant och spetsig.
-
Örtslägtet Centaurea. -
-
pop.
Hufvud, skalle (isynn. hjessan och pannan). Slå någon i klinten.
-
Örten Agrostemma Githago.
Historik & ursprung för Klint
-
Substantiv
2. klint, växtnamn, Agrostemma githago, även om Centaurea, särsk. i sammans. blå-, rödklint och så vidare, fornsvenska klinter (jämte klinta), möjl.: Agrostemma githago, motsvarande danska klinte och svenska klätt (se den/det och). Vanl. och med rätta identifierat med föreg., alltså med grundbetyd. av 'klump och den/det', syftande på den klumplika formen hos frökapseln på Agrostemma; som beteckning för Centaurea har ordet sannol. haft avs. på blomholkens form, såvida ej snarare namnet reflexionslöst överförts på dessa växter på grund av deras med Agrostemma gemensamma egenskap att vara allmänt spridda ogräs. — Jfr liknande betydelse-utveckling i växtn. knavel.
Se även: klint 1
-
Substantiv
1. klint, backkrön och den/det, fornsvenska klinter = danska klint, brant havsstrand, motsvarande (med -nt- > -tt- och -i- > e, ä) svenska klätt, fornisländska klettr, fristående klippa, norska klett, bergstopp med med, och (med bevarat -i-) danska klit = medellågtyska klint, klippa, brant strand. Avljudsformer: svenska dialekt klant, knöl (även om berg) = norska; och danska klunt, klump; väl med Lidén Stud. södra 88 besläktade med latin glans (genit. glandis) och så vidare, ollon, och med sanskrit ganḍá, bland av: knut, något uppsvällt (av *gol-ndo-). Jfr följ., kluns och under klint. — Klint förhåller sig till klätt som klimp till kläpp.
Se även: klint 2
Källa: Hellquists (1922)