Synonymer till spets
Utforska synonymer och betydelser för spets
Betydelse:
— "knivens spets"
Betydelse:
— "en virkad spets"
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för spets.
Spets i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Långt utskjutande ände af ett föremål, då den småningom afsmalnar till en hvass udd. Spetsen af ett kyrktorn, af en värja.
Ex: Spets på penna. Sluta upptill, nedantill i en spets
-
Göra spetsig. substantiv en penna.
Ex: Spets öronen (egentl. om hästar), spänna upp dem, såt att snibanre stå i väderet; (om menniskor) lyssna med spänd uppmärksamhet. Spets áf,
Syn: Afpesta
-
Det öfversta af något, som upptill afsmalnar.
Ex: Spetsen af ett berg. (Fig.) Hinna till högsta spetsen af ära, uppnå högsta ära.
-
Aflifva en missdådare på det sätt, att han sättes på en i marken nedslagen, spetsade påle och nedtryckes, till dess pålen gått tvärs igenom kroppen och stuckut ut vid halsen.
-
Syn: Pik
-
Det främsta af något, isynn.
Ex: af en slagordning. Vara frmst i spetsen. Gå, vara, ställa sig i spetsen för en trupp, anföra den.
-
En nätartad, fin, bandlik, knypplad, virkad sticka eller väfd prydnad, som nyttjas till kantning.
Ex: Brabinska spetsar.
-
Syn: Spetshund
Historik & ursprung för Spets
-
E
3. spets, spetshund, se under spets l slutet.
-
E
2. spets, tillsats till dryck för att skärpa smaken, svenska dialekt spets, spiss = norsk-danska spids det samma Enl. Falk-Torp södra 1119 skulle ordet vara identiskt med fno. spiz, spis, krydda, välsmakande mat, norska spiss, läcker mat, för övrigt samma ord som det en gång belagda fornsvenska *spis i: 'ta skal man haffua lybistikko . . oc andra ädhla yrther til ät göma spissit', från fornfranska especie (franska épice, engelska spice), kryddor, av latin species pluralis det samma, till spcciés, art, slag (se specerier). Säkerl. böra emellertid de nysvenska och norsk-danska orden skiljas från fno. spiz, norska spiss och identifieras med spets 1; jämför till exempel Wennerberg Gluntarne: Måg tror vi brodda med halfva?' (till brodd, spets); hos Torp Etym. Ordb. under spiss omnämnes ej heller längre svenska spets och norsk-danska spids. l danska vardagsspr. förekommer även ett spids i betydelse 'hälften av en flaska öl', som knappast bör direkt förbindas med spets 2.
-
E
1. spets, till exempel Johan III 1574: 'enn Spedz på S:té Jlians Kircke', i äldre nysvenska och äldre svenska ofta spits, till exempel och 1580: 'Spit-zen på axet' och ännu Lindfors 1824 med hänvisning till spets; dessuton spess, späss, spiss, motsvarande danska spids, från nyhögtyska: mhly., nyhögtyska spitz, spitze (fornhögtyska spizza), varifrån även medellågtyska spitze, spisse; jämte adjektiv fornhögtyska spiz(z)i, spetsig, nyhögtyska spitz, varifrån medellågtyska spitz, spis och äldre nysvenska spits, spets, spetsig; av urgermanska *spitja-, besläktade med spett (se för övrigt den/det och). Uttalet med e i nysvenska kan bero dels på inverkan från spett och dels på de i äldre svenska (och delvis ännu i dialekt) förekommande parallellerna vett och vitt (jämför Kock Sv. ljudhist. 1: 40). För härledningen av spets från spitz talar också växelformerna med -e-till äldre nysvenska spits, spetsig. Möjl. har dock i nysvenska spets också ett annat ord uppgått, iiäml. fornsvenska spetz (spe(e)s(s)), spets av en slagordning och den/det, som till bet}^. överensstämmer med det nämnda medellågtyska spitze, men vars e väl måste förklaras såsom påverkat av ett etymologiskt skilt ord, fornsvenska spetz, pik (jämför till exempel gamla bibelövers, 'med jern och spels' 2 Sam. 23: 7), från medellågtyska spétze, spése, speisse, sannol. (med Tamm Fonet, kännet. södra 47) en på högtyskt inflytande beroende sidoform till medellågtyska spét = medelhögtyska spiez och så vidare (= det inhemska spjut; se den/det och), men enl. Falk-Torp (under spid) av indoeuropeiska *spoidtä- en avljudsform till spett; det senare föga troligt. Jfr (delvis annorlunda) Noreen V. språk 3: 207 n. 6, 513. - Bjuda någon spetsen, motsvarande i danska, efter nyhögtyska einem die spitze bieten, egentligen om värjspetsen, jämför vor die spitze f or der n, utmana till duell. - Spetsborgare (egentligen till nyhögtyska spiess = spjut), se under kälkborgare. - Spetsbov, Möller 1755 - danska spidsbub, från nyhögtyska spitz-biibe, och 1600 om maroderande och bedrägliga landsknektar, alltså till bnbe i betydelse 'knekt' (se bov), jämför äldre nyhögtyska spitz- knecht det samma; möjl. ombildning av äldre nyhögtyska spiessbube, pikbärare (till spiess = sp j u t) i anslutning till äldre nyhögtyska spitz, slug, förslagen (jämför följ.). I äldre nysvenska också spets-buk det samma - Spetsfundig, hos till exempel Stiernhielm: skarpsinnig == äldre danska spids-fundig, danska spidsfindig, från äldre nyhögtyska spitz-fändig, nyhögtyska spitzfindig, till äldre nyhögtyska spitz, slug, förslagen (varav äldre nysvenska spits det samma), och en bildning av finna (jämför fund, fynd). - Spetsglans, Antimonium crudum, jämför äldre nysvenska spiss(é)glas och 1640 = danska spidsglans, äldre danska spidsgias; felaktig övers, av nyhögtyska spiessglanz, äldre nyhögtyska spiess-glas, av medelhögtyska spizglas, till spiz, bland av: splittra, skärva, med syftning på metallens utseende och de spetsiga glänsande plan, som uppstå i brottet. - Spetshund, Dagl. Alleh. 1808, nu vanl. spets, jämför till exempel Gederborgh 1810: 'spetsar med sina tjocka halsar och hvassa öron' - danska spids(hnnd), från nyhögtyska spilz-(hund).
Se även: spets 2
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Spets
NEO Uttryckslexikon
-
bjuda ngn spetsen
sätta sig till motvärn mot ngn