Synonymer till puckel

substantiv [pụk:el]

Utforska synonymer och betydelser för puckel

upphöjning, knöl

— "kamelens pucklar"

puckel

En upphöjd del eller utbuktning på en yta eller i terrängen; kan syfta på en knöl, ett gupp eller en krönlik höjd.

knöl, utväxt

Avser en tydlig, ofta rundad eller oregelbunden utbuktning som sticker upp från en yta, till exempel på kropp eller föremål.

gupp, höjdrygg

Avser en mindre upphöjning i mark, väg eller terräng, alltså en puckelliknande höjd i förloppet eller ytan.

Avser en person med böjd eller rundad rygg, alltså en ryggform som liknar en puckel.

Vi har inga motsatsord för puckel.

Vardagligt ord för ett slag- eller omgång av stryk, alltså att någon får prygel eller blir ordentligt påsatt fysiskt.

stryk, prygel

Vardagliga ord för att få stryk eller bli misshandlad; används när fokus ligger på den faktiska prygeln snarare än på den hotfulla handlingen.

Vi har inga motsatsord för puckel.

auto_stories

Dalin (1850)

Utväxt, som bildat sig på ryggen af en menniska derigenom att ryggraden under uppväxten till följe af svaghet kommit att kröka sig.

history_edu

Substantiv
puckel, 1762: pukelen, Wikforss 1804 = danska pukkel, från nyhögtyska puckel, buckel, av medelhögtyska buckel; väl, om p-ljudet är ursprungligt, besläktade med svenska dialekt p(j)uk, liten hög, holl. peukel, blåsa, samt med de under pocker anförda orden med en antagen betydelse av något uppsvällt; däremot ej att direkt sammanställa med det romanska lånordet buckla (med äldre biform puckla), som dock kan vara urbesläktat. Hit hör möjl. även svenska dialekt puk(e), djävul, fornsvenska pūke och så vidare; se dock under skråpuk och puke. — Med avs. på växlingen av p- och b se under profoss.

Källa: Hellquists (1922)

Se vår korsordssida för puckel