Utforska synonymer och betydelser för mark

Betydelse:

obebyggt landområde, terräng

— "de är ofta ute i skog och mark på helgerna"

— "marken var frusen långt in i april"

Betydelse:

ägt landområde, ägor

Betydelse:

jordens yta

— "han skakade trädet så att många äpplen föll till marken"

mark

1

Betydelsen syftar på mark som den fasta jordytan eller ett område i landskapet, alltså den yta som utgör terräng eller land i allmän bemärkelse.

Terräng och landområde

Ord som används när mark avser ett område i naturen, ett landområde eller den yta man befinner sig på i landskapet.

Jordmån och jordtyp

Ord som används när mark avser jordens beskaffenhet, alltså vilken typ av jord eller jordmån som finns på en plats.

2

Betydelsen syftar på mark i juridisk eller ekonomisk mening, alltså ägd jord, tomt eller egendom som kan disponeras, bebyggas eller förvaltas.

Ägd mark och fast egendom

Ord som används när mark avser något som ägs, förvaltas eller hör till en domän, tomt eller annan egendom.

3

Betydelsen syftar på mark som fast grund eller underlag, särskilt i kontrast mot vatten eller luft, alltså själva jordens fasta yta att stå eller gå på.

Fast jordyta och underlag

Ord som används när mark avser den fasta ytan på jorden, det som är torrt land eller ett stabilt underlag.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för mark.

mark

En liten fysisk markör som används i spel för att representera värde, turordning, poäng eller en insats. Kan vara en jetong eller spelbricka.

spelmarkör

Föremål som används i spel eller vid spelbord för att markera något, särskilt en insats, poäng eller ett läge i spelet.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för mark.

mark

Ordet syftar på en historisk eller tidigare använd valuta- eller myntenhet, använd i flera europeiska länder och i olika nationella valutasystem.

myntenhet

Används när mark syftar på en valuta- eller myntenhet, särskilt i historiska eller numismatiska sammanhang.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för mark.

auto_stories

Mark i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Ursprungligen. Tecken, märke. Deraf: Spelmark (ell. förkortad även Mark). Bibehåller ännu på vissa orter, i folkspråket, denna sin egentliga bemärkelse.-

  • Fordom och ännu i vissa länder antagen vigtsenhet.

    Ex: Fick sitt namn deraf, att tidhörande vigtlod måste vara försedt med konungens märke, d. v. s. krönt. Är af tvenne slag: Könisk och Troisk, af hvilka den förra som är 1/20 tyngre än den sednare, och användes hos oss såsom mynt- och guldvigt, motsvarar nära 1/2 skålpund viktualievigt. I dagligt tal menas med Mark detsamma som: skålpund viktualievigt.

  • ford.

    Enheten i flera ländes myntsystem, motsvarane en mark fint silfver eller substantiv k. lödig mark, det vill säga verkligt silfvermark. Räknad mark kallades deremot den, som förekom i allmänna lifvet och var till värde på olika tider, ganska olika. Räkning i mark bibeåller sig ännu i vissa orter af Sverige, och beräknas der marken till 8 styfver eller 2 skilling rgds. För denna bemärkelse är plura lika med singular, till exempel: 1000 lödiga mark. (Talesätt) Byta, dela maskulin om maskulin, med iakttagande af vederbörlig proportion.

  • Qvantitet af en vara, motsvarande en marks vigt. En maskulin fiskarterm Två marker smör.

  • Gränsmärke, råmärke.

    Ex: Deraf gamla ordet Marksteinar, råstenar. - b) Gränstrakt, gränsland (äfv. i tyska språket.) Deraf många ortbenämningar, isynn. i Tyskland, såsom grefskapet Mark i Westfalen, Mark Brandenburg, Altmark, Uckermark.

  • Emedan gränsländer fordom merendels utgjordes af stora, ogenträngliga skogstrakter, fick Mark äfven betydelsen af Skog. I denna mening kallades Dalsland fordom Marker eller Markerna. Deraf även ortnamnen Lappmark, Finnmark, Kolmorden (fordom Kolmork). Likaså fordom Markamen, det vill säga skogsmän, stigmän, röfvare; Ödemark, med flera

  • Syn: Jord, Grund, Ägor, Botten

  • Jordens yta i allmämnhet. Marken är grön. Ligga på bara marken. Slå till marken. (populärt talesätt) Gå i maskulin, duka under - Deraf sammansättningarne Slätmark, Skogsmark, Ängsmark, med flera

    Syn: Jord, Backe

  • Jordmån. Bördig maskulin

  • Fältget (i motsats till stad, by, gård, boning), innefattande i denna mening både åker, äng, skog och berg. Han är ute på ell. i marken.

  • Viss del af en gårds område, begalgnad till särskilt bruk.

    Ex: Deraf benämningarne Betesmark, Utmark.

history_edu

Historik & ursprung för Mark

  • Substantiv

    3. mark, mynt = fornsvenska, danska = fornisländska mǫrk och så vidare, samma ord som föreg, med samma betydelse-utveckling från vikt(enhet) till myntbeteckning (egentligen en mark silver i vikt; sedermera med starkt fallande värde) som engelska pound, franska livre (egentligen: latin libra, skålpund), grekiska tálanton (latin talentum); jämför latin pendere, väga och betala.

  • Substantiv

    2. mark, vikt = fornsvenska, danska = fornisländska mǫrk, medellågtyska, medelhögtyska, nyhögtyska mark, till urgermanska *markō-, *marka-, märke, väl syftande på märkena eller strecken på vågen, enl. andra på av myndigheterna anbragta tecken eller stämplar. Se för övrigt märke och följ.

    Se även: mark 3

  • Substantiv

    4. mark, spelmark, från nyhögtyska marke, av franska marque det samma, i sin tur från urgermanska språk: fornhögtyska marcha f., beteckning, påskrift, fnord. mark n., märke, vartill märke (se den/det och). Jfr markera.

  • Substantiv

    1. mark, jord, fält, område = fornsvenska, danska = fornisländska mǫrk, skog, obygd, gotiska marka, gräns, fornsaxiska, fornhögtyska marka, även: (gräns)-område (nyhögtyska mark), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) mearc (engelska mark, march), av urgermanska *markō- f.; från urgermanska språk: italienska marka, gräns, franska marche. Besl. med latin margo, rand (jämför marginal), avestiska (fornöstpersiska) marəzu, gräns, mir. mruig, bruig, gränsland och o, (av *mrogi-, se kymrer, jämför gall. folknamnet Allobroges). Alltså egentligen: gräns, varav: gränsskog (jämför till exempel Finnmarken) > mark. Jfr med avs. på betydelse-utveckl. ryska kráĬ (kraj), 'gräns' och 'skog', litauiska mẽdis, träd (egentligen: skog), och fornslaviska mežda, gräns (urbesl. med mid- i middag och så vidare), ävensom under ved. Väl för övrigt sammanhängande med stammen mark- i märke (se den/det och). — Jfr under Danmark (där knappast, såsom antagits, den sena och oursprungliga betydelse av 'skog' ingår). — Markgreve, jämför fornsvenska margreve, från medellågtyska mar(c)grêve = nyhögtyska markgraf, egentligen: (kunglig) befälhavare över eller ståthållare i ett gränsland (såsom till exempel Mark Brandenburg och så vidare). Jfr markis l, Markvard.

Källa: Hellquists (1922)

format_quote

Uttryck & idiom med Mark

NEO Uttryckslexikon

  • hålla sig på marken

    vara realistisk

  • känna marken bränna under fötterna

    finna det farligt att stanna kvar

  • känna marken gunga under fötterna

    känna att läget är ohållbart

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för mark

Korsordslösningar för mark