Synonymer till natur
Utforska synonymer och betydelser för natur
Betydelse:
— "orörd natur"
— "på helgerna är hon ofta ute i naturen"
Betydelse:
— "han är av naturen lat"
— "det ligger i sakens natur att alla parter måste tillfrågas"
— "en fråga av allvarlig natur"
Betydelse:
— "han är en ödmjuk natur"
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för natur.
Natur i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Syn: Verlden
-
Alltings första orsak, upphof.
Ex: Naturen skapar oupphörlgt. Han har af naturn fått ett godt förstånd. Af naturen väl begåfvad. (Fig.) Betala n.en sin skuld, dö.
Syn: Gud, Försynen, Skaparen
-
Verldsordningen.
Ex: Naturens lagar. ho kan genomtränga naturens hemligheter? Naturens studium.
-
Sammanfattninge af alla de krafter och egenskaper, som ursprungligen tillhöra ett lefvande väsende eller skapadt ting.
Ex: Menniskan, djurens, växgternas natur Ett kemisk ämnes natur Han har af naturn böjelse för den lasten. - Sy. Medfödd, natulig beskaffenhet, Skaprlynne, Art.
-
Grundegenskap, väsendtlig egenskap. Det är själens neutrum att tänka.
-
Tillstånd, som ahr sin grund i sjelfva dfödseln eller tillkomsten; kroppsbeskaffenhet, kroppsförfattning, temperament.
Ex: Tillfredsställa naturens behof. Hafva stark natur Han har sn torr, sangvinisk, flegmatisk natur Neka naturen, hvad den behöfver. Vanan är andra naturen. Tvginga sin natur, vilja göra mer än man förmår.
-
Lifskraft (i allmänhet betraktad). Läkarens konst består i att underhjelpa naturen.
-
i moralisk mening
Medfödt naturligt ljus i förståndet. Naturen bibringar oss de första begeppen af rätt och orätt.
-
Af sjelfva blodsbandet härrörande kärlek, ömhet.
Ex: Lyda naturens röst. Bruts qväfde naturens röst., då han dömde sina egna söner.
-
Djurens instinkt, drift.
Ex: Apan är af nen fallen för att härma.
-
Menniskan naturliga tillståd (i motsats till nådens tillstånd). Menniskans förderfvade neutrum
-
Christi gudomlig neutrum, hans egenskap af Guds son. Christi menskliga neutrum, hans egenskap af sann menniska.
-
Den fysiska eller andliga skapelsen, betraktad såsom modell för de sköna konsterna.
Ex: Man bör i konsten taga naturen till ledarinna. c) (mål. lo. bildh.) Något verkligen befintligt föremål, som en målare eller bidlhuggare efterhärmar; lefvand urbild. Måla, bilda efter naturen, efter en i verklighetenexisterande urbild. - d) Öfverensstämmelse med det natrliga, det sanna i naturen. Det är natur i denna måning, detta skaldestycke. - Motsats: Onatur.
-
Jordytan i afseede på dess naturliga utseende, dess yttre beskaffenhet, såsan den framställer sig för ögat.
Ex: Hanär en stor älskare af naturens skönheter. Sine för naturen. Brukas stundom i motsats till Stad, nästan i sama mening som: Lan det, landsbygden, t. ex.: Lemna den qvalmiga staen, och gå ut i den fria naturen.
-
i inskränktare mening
En traakts, en orts, ett landligt ställes egna utseende. Drottningholm har en gudlomlig neutrum
-
Syn: Art, Beskaffenhet, Slag, Daning
Historik & ursprung för Natur
-
Substantiv
natur = fornsvenska (jämte natura), danska, nyhögtyska och så vidare, av latin nātūra det samma, egentligen: födelse, till nātus, född (se nation). — I äldre nysvenska ej sällan mask.; hos Sahlstedt 1773 och följ. lexikografer blott fem. — I vissa dialekt, till exempel Fryksd. Vrml., i betydelse 'könsdrift'; liksom i fornsvenska stundom 'könsumgänge' och den/det
Se även: Naumann 1
Källa: Hellquists (1922)