Synonymer till slag
Utforska synonymer och betydelser för slag
Betydelse:
— "hennes död var ett hårt slag för institutionen"
Betydelse:
— "antikvariatet tar emot alla slag av tryckta skrifter"
— "en skola som är ett slags internat"
Betydelse:
— "han fick ett hårt slag på handen"
— "klockan slog tolv slag"
Betydelse:
— "Gustaf II Adolf stupade i slaget vid Lützen"
Betydelse:
Betydelse:
Betydelse:
— "Jag går ut ett slag!"
Träff eller kraftig fysisk stöt mot någon eller något, även bildligt om hård påfrestning.
Enstaka ljudande slag, särskilt från klocka eller liknande.
Väpnad kamp eller hård sammandrabbning mellan motstående parter.
slag och drabbning
Ord för militär strid eller mer allmän våldsam konfrontation.
Ett avgränsat varv, moment eller tillfälle i en återkommande följd.
Mycket kort tidsrymd, ofta i uttryck som 'i ett slag'.
kort stund
Ord för en kort eller obestämd stund i tiden.
Akut medicinskt tillstånd, särskilt slaganfall men ibland även annat plötsligt anfall.
slaganfall
Medicinska benämningar på stroke eller äldre benämningar för samma tillstånd.
hjärtanfall
Närliggande men inte identisk användning där slag avser plötsligt medicinskt anfall i allmänhet.
Uppvikt kant eller del på plagg eller bokliknande föremål.
Kategori eller typ av något, ofta i allmän klassificerande betydelse.
Ingen synonymgrupp finns angiven för denna betydelse i underlaget.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för slag.
Slag i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
En kropps häftiga rörelse mot en annan, så att han våldsamt träffar den, antingen med hela sin yta eller med en del deraf.
Ex: Få ett slag af en fallande tegelpanna.
-
Spdan rörelse af menniska eller djur, i afsigt att tukta, skad, afskära och s verb Gifva någon ett substantiv på munen, på örat. Få ett substantiv
Ex: Slag med hammare, med knytnäfven, med flata handen. Få ett slag af en häst. Slag med lie. - Bildar åtskilliga sammansättningar, såsom: Klubbslag, Hammarslag, Dråpslag, m. fl.
-
Hvarje särskilt spritning af pulsen.
Ex: Pulsslag. Pulsen gör 60 slag i minuten.
-
Syn: Åskslag
-
Syn: Fältslag
-
I ett ögonblick, liksom genom ett erhållit sig, påkommandesjukdom, hvarvid all satsning fullkomligt förloras, alla frivilligarörelser upphöra, men lifsförrättningarne oförtyrcktfortgå. Få substantiv Blifva rörd af substantiv Han fick sl. i en armen. Dö afs.
Syn: Apolexi
-
om hö
Ligga op substantiv, vara utbredt till torkning.
-
Drill i sång. Säges isynn. om vissa fåglar. Vaktelns, näktergalens s.Fåglarne slå sina substantiv
-
Tur bort och åter, då man går; spatsergång, spatsertur, gångtur.
Ex: Låt oss göra ett sl. på bron. Blott ett slag till; sedan vänder jag om.
-
Det vägstycke, som ett fartyg under kryssning på någondera bogen tillryggalägger.
Ex: Göra ett slag Vi gjorde slag på slag
-
Slaget, rundningen emellan ett fartygs sida och dess botten.
-
Bugt, som uppjagadt djur gör.
Ex: Haren gjorde ett slag
-
Säges om de för jägaren omärkliga tecken, att djur passerat eller finnes, hvilka utaf hundens fina organer bemärkas. förlora dessa tecken.
Ex: Hunden har fått slag, har s-, har väder af vildt. Följa slaget. Tappa slag,
-
Hvarf, gång.
Ex: Skärpet går tre slag om lifvet. Vrida om nyckeln två slag Han nös flera gånger å slag, å rad.
-
Se Slagbur och Dufslag.
-
Brädet vid ingången till ett dufhus.
-
Se Skärmtak, 2.
-
Tillbakaviken kant på ett klädesplagg.
Ex: Slag på en väst, en rock.
-
Utslag vid vägning.
-
fig.
Afgörande, utslag.
Ex: Det gjorde slag i saken.
-
Den cirkel inuti en tornklocka, som vid ringningen gträffas af kläppen.
-
Banen på en hammare.
-
fig.
Motgång, olycka. Ett hårdt substantiv har drabbat mig.
-
fam. hvad! huru? hvaba? Hvad är det för s.?= tonvigtenpå är had är det? hvad står på? Hvad är det för s. tonvigten på det säges i förebrående, tillrättavisande, harmsen eller hotandeton, ungefär i samma mening som: Hva betyder det? Hvad vill det sä
Art, sort. Olika substantiv af fisk, af säd, frukt, vin. Russinaf bästa substantiv Af hvilket substantiv? Af hvad för substantiv? I sitt substantiv det bästa. Fåglar af samma substantiv Frukt af godt substantiv Säd af alla substantiv Alla slags säd.Alla slags böcker. Folk af det slaget ell. det slags folk, som . . . Hvad är det för slags vin? Uttrycket Ett slags brukas, för att betecknanågot ovisst, obestädt, något som i vissa afseenden liknar ett annat, även i föraktlig mening, till exempel: Ett slags kappa. Ett slagsförevändning. Ett slags halfherre. Hvad för slags? hvilket slag? hvilken art, sort även
Historik & ursprung för Slag
-
Verb
1. slag (slående och den/det), fornsvenska slagh, även: slagsmål med med = fornisländska slag n., även: kamp, danska slag, av urgermanska *slaga- jämte *slagi- med = forngutiska slegr, fornisländska slagr, fornsaxiska, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) slege, fornhögtyska slag (nyhögtyska schlag), jämför gotiska slahs (med h från verbet slahan); med samma växling av neutrala (i sht i nord. språk) och mask. (i sht i vgerm. språk) abstrakta som i till exempel bett, drev (jämför nyhögtyska trieb med), grepp, sken, skott, skred, snitt, steg, svek, sad. Betyd. 'spår efter djur' även i norska, danska och vgerm. språk; så ock betydelse 'slag i kryssning'. Från nyhögtyska kommer betydelse i bi- och duvslag (se den/det och); likaså betydelse 'slaganfall', jämför grekiska apoplexia (till apopléssein, förlama, till indoeuropeiska pläk, slå, se flagg och flacka). Jfr även slag 2. — Slagdänga, i modern betydelse till exempel Dalins Arg.; hos Spegel Gl. 1712 om lata kvinnor som med hugg och slag måste drivas till sitt arbete; till verbet d än ga. Med den även i nysvenska förekommande biformen siad-dänga (då åtm. i regel med huvudtonen på andra stav.) i Göteborgstidningen Hvad Nytt 1772, nr 112, 15 okt. — Slagord, Samtiden 1873 = danska, från nyhögtyska schlagwort och 1800, egentligen: ord varmed man slår, liksom stickord ett sådant varmed man sticker. — Slagregn, yngre fornsvenska slaghræghn 1516 = danska slagregn, från medellågtyska slachregen = nyhögtyska schlagregen. — Slagruta, Bromell Bergarter 1730, förr även -rut, till nyhögtyska rnle, spö, av fornhögtyska mota, se röd. — Slagsida, Dahlman Sjölex. 1772 = danska slagside, från holl. slagzijde eller nyhögtyska schlagszilc. Förr även slaksida. - Slagskugga, 1792 = danska slagskygge, efter nyhögtyska schlngschalten, bildat som motsats till schlaglichl, stark, begränsad dager, motsvarande franska coup de jour. — Slagsmål, Bib. 1541 med den äldre betydelse: mål eller rättegångssak ang. hugg och slag = danska slagsmaal, till mål i betydelse '(rättegångs)sak'; jämför till betydelse i viss mån fornsvenska bardaghi, strid.
-
E
2. slag, art, sort, fornsvenska slagh = äldre danska slag (nu i formen slags och i folkeslag), norska =, från lågtyska slag, nyhögtyska schlag = föreg.; åtm. delvis till medelhögtyska slahen, röra sig i en viss riktning och därmed sammanhängande uttr.: nyhögtyska nach j. schlagen, brås på och så vidare, jämför svenska slå in på; väl också från uttr. med betydelse 'prägel (om mynt)'. — Alla slags, efter lågtyska allerlei slages (genit. till slag). — Den slags (i st. f. det), motsvarande i danska och delvis en danism; klandrat redan av Bydqvist. — Jfr släkt.
Se även: slag 1
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Slag
NEO Uttryckslexikon
-
(olyckorna kommer) slag i slag
(olyckorna kommer) tätt efter varandra
-
(vara) i/ur slag
(vara) i/ur form
-
ett slag i ansiktet
(ngt som upplevs som) en kränkning
-
ett slag i luften
en verkningslös åtgärd
-
skrämma slag på ngn
skrämma ngn mycket kraftigt
-
slå ett slag för (ngt)
propagera för (ngt)
-
stå i slag
kunna slås — om schackpjäs
-
vad för slag?
hur sa?
-
vad för slag?
vad menas med detta?
format_list_bulleted Exempelmeningar
-
•
Datateknik av allra senaste slag har använts.