Synonymer till tid
Utforska synonymer och betydelser för tid
Betydelse:
— "Har du fått tid hos tandläkaren?"
Betydelse:
— "han hade gott om tid att tänka efter"
— "de var utomlands i en månads tid"
— "på mormors tid fanns inga datorer"
— "Ska vi gå på bio? – Nej, jag har tyvärr inte tid!"
När något sker, hur länge det varar eller vilken period och vilka förhållanden det gäller.
Tidsrymd
Den utsträckning i tid som något pågår eller omfattar.
Avtalad tid
En på förhand bestämd tidpunkt för ett möte, besök eller annat arrangemang.
Tidsläge och omständigheter
Används om det rådande läget, konjunkturerna eller levnadsförhållandena under en viss period.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för tid.
Tid i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Den oafbrutna fortgången af på hvarandra följane ögonblick,antingen i allmänhet, ifrån verldens upphof, eller inom vissabestämda gränser. Formen för våra föreställningar om det påhvart annat följande. I tidens morgon, då intet var.
Ex: Tid kan ej tänkas utan varande. Den gmla tiden, från verldensskapelse till Christi födelse. Nyare tiden, från reformationen till närvarande tid. Vår tid, den tid, i hvilken vi lefva; äfv. (fig.)våra samtida. I tiden, här i verlden, i det timliga. Går ur tiden dö. I fordna tider. I äldsta tider. En tid af 100 år, af en timma. Hundraårs, en timmas tid Lång, kort tid På kortare t- än en dag. På samma tid Den gyldene tiden, se Guldålder; äfv. (ig.) den lyckliga tidne.Någon tid, enobestämd, kortare tid. Han dröjer der endadt någont.Sedan den tiden. Unde tiden medan detta tilldrog sig. Tid efter annan, flera gånger med vissa millanskof. För kortt. sedan, ej låg tid före detta. Då för tiden, på den tiden ell. den tiden. Vid dne t.en. Nu för tiden, i närvarande tid. Med tiden undertidens lopp, i framtiden, framdeles. Till en tid, för en tid, under någon ti.d En tid bortåt, för någon tid. Han repar sig ej på långt., det dröjer länge, innan han repar sig. Hvarföre har han ej gjort det på så lång tid? under hela denna tiden. Nu på en tid hardet varit bättre, på sednare tiden, & c. Ej ännu på en tid, detdröjer ännu någon tid. för alla tider, för beständigt. I alla tider, alltid. (Pop.) Kors i alal tider! utrop af häpnad. God, svår tid, seGod, Svår. Go d tid sedan, lång tid sedan.Dyr tid,
Syn: Dyr, Draga
-
Viss bestämd tid; rätt, tjenlig, passande tid; tillräcklig tidatt göra något. På viss, bestämd tid Inom viss förelagd t.Förelägga tid Efter den utsatta tiden. Jag lemanr er åtta dagars tid dertill. Tiden är förfallen. Behaglig, tid,
Syn: Behaglig, Draga
-
Qvinors tid
Ex: , se Månadsrening.
Syn: Draga
-
Ex: Tid nog, tillräckligt tidigt. Huru tid? vid had tid? Så t.tonvigen på så), vid den tiden. Han kom så tid, att intet mer kunder uträttas. Så tid (tonvigten på tids), för sent, . ex.: Du kommer såt. nu.
Syn: Tidvatten, Draga
Historik & ursprung för Tid
-
Substantiv
tid, fornsvenska tiþ f., även: gudstjänsttid, mässa, reningstid, menstruation (jämför om dessa betydelse under tidevatten) = fornisländska tið f. (i fornsvenska och fornisländska även med, varom nedan), danska tid, fornsaxiska tîd, fornhögtyska zît, zîdh (även neutr.; nyhögtyska zeit f.), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) tíd (engelska tide; om betydelse se tidevatten och timme), av urgermanska *tiði- (knappast därjämte *tiþa-; det neutrala könet i fornhögtyska kan vara sekundärt), möjl., med Lidén Armen. Stud. södra 92 urspr. en konsonantstam på -t-, indoeuropeiska *dī-t-, av samme förf. säkerl. med rätta förbundet med armen. ti, ålder, tid med med (av *dī-to?); en parallellbildning till m-avledning timme, till en indoeuropeiska rot dī, enl. det vanligaste och mest sannolika antagandet (Fick 14: 450, Persson Wurzelerw. södra 115 med flera) samma som i grekiska daíomai, delar, sanskrit dáyatē, utdelar, i så fall egentligen: avdelning, avsnitt (jämför till); med flera betydelse-analogier, till exempel fornisländska hríð, stund: grekiska krísis, till indoeuropeiska (s)kri, dela, klyva (se kris och rid), svenska skede till gotiska skaidan, klyva, och så vidare Knappast däremot, såsom också föreslagits, med grundbetyd. 'utsträcka' (jämför latin tempus, tid, väl till indoeuropeiska temp, spänna, tämja, i till exempel litauiska; eller forniriska tan, tid, till indoeuropeiska ten det samma i verbet tänja; jämför även under ting). Ej heller, med Kluge ZfdW 8: 145, besläktade med latin dies, dag. — Nsv. i sinom tid (varom se sin), i rättan tid, fornsvenska þan tiþ och så vidare, fornisländska í þann tíð visa hän på maskulint kön, som dock säkerl. ej är ursprungligt utan, med Siljestrand Ordböjn. i Västmannalagen 1: 111, beror på inverkan från fornsvenska annan, þan tíma, dagh och den/det Om ordets kön i svenska se för övrigt Tegnér Om genus i svenska södra 146 n. — Tiden i baklås är, Tegnér Kronbruden. — Tidens tand, motsvarande nyhögtyska der zahn der zeit, engelska tooth of time (till exempel Shaksp.) och så vidare, jämför latin tempus edax rerum Ovidius Metam. — Tids nog = danska tids nok, efter medellågtyska tide (ge)nôch. Jfr de förr brukliga uttr. så tids, hur(u) tids (ännu i dialekt, till exempel Vrml.). — Tide- i tideräkning, tideböcker och så vidare, av fornsvenska genit. sg. tēþa(r) eller pluralis tīþa. — Tidsanda, till exempel Fenix den tredje 1825, Tegnér i skoltal 1835: 'Eolus hade vädret i en säck; och på samma sätt ha även desse (dvs. 'menniskoslägtets lycksaliggörare, verldens förbättrare') tidsandan i sin skinnsäck, och släppa ut så mycket väder deraf, som de behaga'; även för övrigt icke sällan hos Tegnér; efter nyhögtyska zeitgeist, där modeord och 1800 och som sådant förlöjligat av Voss 1804, sedermera åter väckt till liv av 'das junge Deutschland'. — Tidsenlig, Fahlcrantz 1840, 1865: 'föga »tidsenliga»' (om åsikter och den/det), Aftonbl. 1845: 'tidsenlig samhällsfrihet', Snällposten 1848: 'tidsenliga reformer'; efter nyhögtyska zeitgemäss, och 1800, där snart modeord, se R. M. Meyer 400 Schlagworte södra 46 jämfört med Gombert ZfdW 2: 315. I svenskan tydl. först ett mode- och slagord inom tidningspressen, särsk. om politiska förh. Att ordet för Fahlcrantz föreföll nytt och slagordsmässigt framgår av citationstecknen. — Tidsfördriv, yngre fornsvenska tīdh-, O. Petri Kr.: tijd-, med tid- rätt vanligt till och 1750 (ännu Sahlstedt 1773), tids- till exempel Spegel 1685 och vanligt fr. och med 1700-t:s första årtionden = äldre danska tidfordriv, danska tidsfordriv, från medellågtyska tîtfordrîf = medelhögtyska zîtvertrîp (nyhögtyska zeitvertreib), en översättningslån av franska passe-temps (varav engelska pastime). — I st. f. sammans. forntid, medeltid (i histor. betydelse) förr fornålder, medelålder, jämför danska middelalder, nyhögtyska mîttelalter. Sahlstedt 1773, Lagerbring 1788 har medelåldren, Weste 1807 hänvisning från den/det och till medeltiden; Dalin 1853 forntid och fornâlder, men (i hist. betydelse) blott medeltid. — Jfr för övrigt bittida, tidd, tidender, tidevatten, tidig, tidlösa, tidning, titt (adv.).
Se även: tidevatten
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Tid
NEO Uttryckslexikon
-
(en bilmodell) i tiden
(en bilmodell) som svarar mot samtidens behov
-
alla tiders
mycket bra
-
det var på tiden
det var i senaste laget
-
det är hög tid
det är nästan för sent
-
en gång i tiden
vid en viss tidpunkt — för relativt länge sedan
-
gå ur tiden
dö
-
i sinom tid
efter viss (vänte)tid
-
i tid och otid
alltför ofta
-
med tiden
så småningom, efter hand
-
nu för tiden
i vår samtid
-
på sin tid
under ngn tidsperiod i det förflutna
-
tid efter annan
periodvis, ibland
-
tid är pengar
om man spar tid, spar man också pengar
-
tiden läker alla sår
efter tillräckligt lång tid glöms allt obehagligt
-
tidens tand
tiden betraktad såsom förändrande och nedslitande kraft
-
tids nog
efter viss (vänte)tid
-
under tiden
samtidigt
format_list_bulleted Exempelmeningar
-
•
2,5 år är inte särskilt lång tid, säger hon.