Synonymer till vall

[val:]

Utforska synonymer och betydelser för vall

Betydelse:

långsträckt upphöjning (ofta av jord eller sand)

Betydelse:

gräsmark (för slåtter eller bete)
1

En upphöjd jord- eller stenkonstruktion som kan hålla tillbaka vatten eller fungera som hinder och skydd.

bank fördämning damm barriär upphöjning

Jordvall och fördämning

Ord för en upphöjning eller barriär, ofta byggd för att hejda vatten eller avgränsa ett område.

skans befästningsverk mur

Befästningsvall

Ord för en försvarsanläggning eller murad och uppkastad konstruktion som skyddar mot angrepp.

2

Mark som används för bete eller odlas med vallväxter, till exempel gräs och klöver.

betesmark hage gräsmark klövervall

Betes- och gräsmark

Ord för ett markområde med gräs eller andra vallväxter, särskilt när det används som betesmark.

bete

Mark för bete

Betonar vallens användning som föda för betande djur snarare än marktypen i sig.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för vall.

auto_stories

Vall i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Gräsbeväxt mark. Deaf Gräsvall, Ängsvall, (gammalt) Hjordvall = betesmark, Svinvall = betesmark ör svin, Hårdval, Sidvall, med flera Betyder: Betesmark, i uttrycken: Köra ell. drifva bokskapen i verb, ut på betesmark; gå i verb, vakta betande boskap; även gå på bete. I folkspråket säges: Köra verb, drifva verb, gå verb, till exempel: Gå verb med korna.

  • Förskansning, liknande en mur, uppföd antignen af jord eller af sten, eller af jord och sten tilslammans, af trä eller af faskiner.

    Ex: Staden omgifves af vall och graf. Vallar krign ett läger.Fästningens vallar. - Har sammansättningarna: Jordvall, Trävall, Fästnings-, Tvär-, Ryggvall, m. fl.

  • i äldre språdket

    Fält, jemn mark, plan. Häsla verb, med hasselkäppar utmärka platsen för ett envig. - Deraf Vigvall (stridplats), Kyrkvall.

  • Jordvall till skydd emot vatten.

    Ex: Fördämning.

  • sjöt.

    Brant kust.

  • Kust, strand. Skånska vallen. Pommerska vallen.

  • Upphöjdt kant på biljardbord.

history_edu

Historik & ursprung för Vall

  • Substantiv

    1. vall, gräsbevuxen mark (i bland av gräs-, hård-, ängsvall), jämn mark (jämför kyrkvall), fornsvenska valler, valder (a- och u-stamsböjn.), fält, mark, säter = fornisländska vǫllr (pluralis vellir), danska vold, voll, samma ord som fornsaxiska, fornhögtyska, nyhögtyska wald, skog (jämför valthorn), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100), engelska weald det samma, engelska wold, slätt och den/det, av urgermanska *walþu- (*walðu-); av ovisst ursprung: av Solmsen KZ 42: 214 n. 4 (med litter.) ställt till fornslaviska vlatĭ, hår (av *u̯olti-), forniriska folt det samma (av *u̯olto-), grekiska lásios, trädbevuxen med med (av *u̯l̥ti-; se det dock sannol. ej besläktade lund), och så vidare; enl. andra till sanskrit vāṭa- (av -lt-), vāṭi-, trädgård, park; för övrigt blott ännu osäkrare antaganden. Till betydelse-växlingen jämför under lund. Se även följ.

    Se även: vall 2

  • Substantiv

    2. vall i gå, köra (i) vall (ett liknande uttr. hos P. Brahe 1581), jämte valla, driva boskap i vall, vakta betande boskap, till efter 1658; till vall 1 i betydelse 'ängsvall' och den/det

  • Substantiv

    3. vall, förskansning, skydd mot vatten, kust, strand (till exempel svenska vallens höjning), fornsvenska vall = danska vold, i betydelse 'kust' val, från medellågtyska wal (genit. walles) eller, i betydelse 'kust', från lågtyska eller holl. = fornsaxiska wal, mur, klippvägg, medelhögtyska wal, fästningsvall, ringmur (nyhögtyska wall), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) weall (engelska wall, vägg); gammalt lån från latin vallum, förskansning, pålverk, väl kollekt. till vallus, påle, antagl. rotbesl. med svenska dialekt val, rund, käpp, fornisländska vǫlr och så vidare (se val 1).

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för vall

Korsordslösningar för vall