Synonymer till rev

substantiv [re:v]

Utforska synonymer och betydelser för rev

Betydelse:

lina för fiske

Betydelse:

långsträckt grund

rev

1

En undervattensgrund eller ett grunt parti i vatten, ofta bestående av sand, sten, skär eller korall, som kan utgöra hinder för sjöfart.

undervattensgrund grund undervattensskär revel sandrev sandbank bank

grund, sandrev

Används om ett grunt undervattensparti, särskilt sand- eller stenbankar och andra grunda partier som sticker upp under eller nära vattenytan.

korallrev

korallrev

Används om en korallbildning som ligger nära havsytan och bildar ett rev i tropiska hav.

2

Ett anordnande på ett segel som används för att minska segelytan i hård vind; även benämning på det system eller den del som används för revning.

segeldon bindrev rullrev

rev i segel

Avser utrustning och funktion i segelhantering när man tar rev i seglet för att minska ytan i blåst.

3

Används om ett revben eller ett stycke kött från bröst-/ryggpartiet, särskilt vid styckning och matlagning.

revben ryggparti styckningsdel

revben och styckningsdel

Avser revbenen eller en styckningsdel från djurets bröstkorg/ryggparti, ofta i kött- och slaktsammanhang.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för rev.

rev

En lina eller ett sammanhängande linparti som används vid fiske, särskilt en längre fiskelinje med krok eller flera krokar. Ordet syftar här på redskapet i fisket, inte på kustlandskap eller andra betydelser av 'rev'.

fiskelina lina för fiske lina metrev långrev

fiskelinje

Den allmänna betydelsen: en lina avsedd för fiske, ofta med krok eller krokar fästa längs linan.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för rev.

history_edu

Historik & ursprung för Rev

  • Substantiv

    2. rev realkön, längdmått, Raam 1670 (officiellt från år 1855); väl till föreg, och reva 1.

  • Substantiv

    3. rev n., sandrev, 1658, i äldre nysvenska även pl. -ar = danska rev, fornisländska rif (gen. pl. rifja), motsvarande lågtyska, holl. rif, som lånats från nord. språk och själva ligga till grund för nyhögtyska riff och engelska reef; egentligen samma ord som rev 4, revben, och det från lågtyska lånade ribba; se dessa ord. Jfr slov. rę´bər, sluttning på en kulle och den/det, med ryska rebró, revben. Betyd.-utvecklingen kan jämföras med hals, huvud, näs och så vidare i geografisk bemärkelse. — Jfr även revel.

  • Substantiv

    4. rev n., revben, fornsvenska rif = fornisländska rif, äldre danska riv, rev = fornsaxiska ribbi, fornhögtyska rippa, -i (nyhögtyska rippe), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) ribb (engelska rib; jämför rips), av urgermanska *reƀia- = indoeuropeiska *rebhi̯o-, besläktade med ryska rebró det samma, väl till grekiska eréphō, lägga tak över, orophḗ, tak, fornhögtyska hirnirebo, huvudskål; jämför rev 3 och ribba. — Nu i stället vanl. revben, fornsvenska rifben = nisl. rifbein, äldre danska rev-, rivben (danska ribben); jämför fornfrisiska ribbesbên. Härtill revbensspjäll, Var. rer. 1538: rebenspel, ombildning av medellågtyska ribbesper, varav äldre danska ribbe(n)spær (norska ribben(s)bæisteg) och nyhögtyska ribbe(n)speer, till medellågtyska ribbe, revben (se ovan och ribba), och sper, spjut (varav äldre nysvenska spär(r), fornsvenska spær) = fornhögtyska sper (nyhögtyska speer), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) spere (engelska spear), fornisländska spjǫrr och så vidare (se rida spärr), väl besläktade med latin sparus, kort jaktspjut, och med sparre (jämför Persson Indog. Wortf. södra 473). Alltså egentligen 'spett på vilket revbensspjället stekes' och sedan om köttet självt; med samma dubbelbetyd. som i medelhögtyska spiz.

  • Substantiv

    1. rev realkön (f.), till fiske, Schroderus och 1638, I. Erici 1642, motsvarande norska reiv med, besläktade med urgermanska *raiƀōn = norska reiva, svepa, veckla, nisl. reifa det samma = angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) áráfian, veckla upp; jämför urgermanska *raiƀian = fornisländska reifa, bildl.: utveckla och den/det Hit även: svenska dialekt re(i)v = fornisländska reifar f. pl., omhölje, binda, tömmar. I avljudsförh. till fornisländska rifja, vända hö, förklara, ävensom fornisländska rifr (genil. rifjar), vävbom = svenska dialekt rev, jämför äldre nysvenska refve det samma 1640. Jfr reva l och 4.

  • Substantiv

    5. rev n., rivande, bukrev, fornsvenska rif det samma = fornisländska rif, norska riv, av urnord. *riƀa till riva (som bett till bita eller drev till driva). Jfr revorm.

  • Substantiv

    6. rev n., i segel, Rajalin 1730, Lind 1749 = fornisländska rif, danska rev, lågtyska reff, riff, holl. reef väl från nord. språk; engelska reef från holl. Snarast till riva, alltså 'avskuret stycke' eller dyl.; dock osäkert (jämför lärft). — Härtill verbet reva = danska reve, lågtyska reven och så vidare

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för rev

Korsordslösningar för rev