Synonymer till sträng

adjektiv, substantiv [streŋ:]

Utforska synonymer och betydelser för sträng

Betydelse:

som fordrar lydnad, hård (1), obeveklig

— "hon har stränga föräldrar"

— "partiet ville ha strängare miljökrav"

ngn är sträng (mot ngn)

Betydelse:

kall

— "en sträng vinter"

Betydelse:

spänd tråd (av metall)

sträng adjektiv

1
hård bestämd obeveklig barsk obarmhärtig bister allvarlig krävande
2
svår omild bitande skarp kärv isande
tung besvärlig
3
strikt fordrande noggrann noga rigorös
tydlig konsekvent

swap_horiz Motsatsord

mild slapp

sträng substantiv

1
spänd tråd snodd snöre lina tät sena tåga fiber
2
räd rand kant

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för sträng.

auto_stories

Sträng i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Snöe att draga på, till exempel Klocksträng.

  • Ganska svår, hård, ansträngande. substantiv köld, hetta.

    Ex: Sträng vinter. Strängt straff. Strängt arbete. Sträng tjenstgöring.

  • Snodd af hampa, tagel eller andra ämnen, harmed änarne af pilbågar jhopfästas, för att dymedelst spänna bågen.

    Ex: Sträng på en båge. (Fig. fam.) Hafva flea strängar för sin båge, hafva flera utvägar, tillfluyktsmedel, stöd att hålla sig til.

  • Ganska noggrann. Ha substantiv uppsigt på en.

    Ex: Sträng tillsyn. Sträng diet. Sträng disciplin. Strängt6 förbud. lI sträng mening, bemärkels, i egentligaste ordaförståd. I strängaste bemärkelse. Sträng dygd.

  • Snodd af tarmar elle tråd af i metallurgien som spänes på ett musikinstrumet, för att genom strykning elle anslag framkalla ljud.

    Ex: (Fig. fam.) Rör ell. slå ej på den strängen, vidrör ej det ämnet, tala ej om den saken. Slå ton. Han slår alltd på samma sträng, talar alltid om ett och samma.

  • Ex: Sträng domare, granskare. Vara, sträng emot någon. Stränga herra,r regera icke länge.

    Syn: Skoningslös, Obeveklig, Allvarsam

  • Snodd i rep.

    Ex: -5) Grof kiöttråd i mennisko- eller djurkropp.

  • anat.

    Ligament, som uppehåller något

  • Draglina, hvarmed förlöparne för en vagn draga.

  • Viss myckenhet garn = 12 pasman eller knäpp.

  • Stråle af något som sprutas.

  • bot.

    Nedre delen på en ståndare eller knappens fäste.

  • Uppkastad smal och lång sträcka af hö eller säd på slag.

    Ex: Höet, säden ligger på sträng

history_edu

Historik & ursprung för Sträng

  • Adjektiv

    1. sträng, adjektiv, i äldre nysvenska även: styv, sträv (om hår och den/det), fornsvenska strcenger, sträng, även som hedrande epitet givet åt riddare (jämför latin strenuus), till exempel 'velbyrdoge oc strenge ber Åke' 1471 = norska, danska streng; utan omljud i svenska dialekt sträng, sträng, styv, spanska, sträng, strid, fornsvenska stranger, gensträvig, styv, häftig, våldsam = fornisländska strangr, sträng, hård, häftig, oböjlig och den/det; motsvarande fornsaxiska sträng, stark, fornhögtyska strengi, stark, tapper, hård, skarp (om lukt och smak), medelhögtyska även stränge, stranc (nyhögtyska strenge), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) sträng, stark, sträng, hård (engelska strong), med med; av urgermanska *strangia-, ''stränga-, till en indoeuropeiska rot strengh, växl. med stréng- i grekiska strängas (-gg-), vriden, strangdle, snöre, och så vidare (jämför st rang-ur i), mir. srengim, drager, lettiska stringt, bliva styv, förtorka, och så vidare, möjl. också latin stringere, snöra eller draga tillsamman (enl. Walde med flera ett annat ord än stringere, vidröra; se dock Persson Indog. Wortf. södra 867 n); jämför stringent, strikt. Det svenska ordet har till betydelse sannolikt påverkats från nyhögtyska - Härtill fornsvenska strcengia sik, vara påträngande eller ivrig = fornisländska strengja, binda fast, medelhögtyska strengen, sträcka, tränga (nyhögtyska strengen, span.a, strama åt, vartill sich anstrengen, varav svenska anstränga sig). - Grundbetyd, alltså: styv, spanska, möjl. äldst: utsträckt; jämför följ. och till betydelse-utvecklingen under straff och stram. Betyd, 'strid' om ström och den/det är analog med den i adjektiv strid (egentligen: styv). - Om fornsvenska stranger i ortnamn se förf. Sjön. under Strångeln och Strängen.

    Se även: sträng 2

  • Substantiv

    2. sträng, substantiv, fornsvenska straznger, även: ström eller stråle av sprutande vätska (se Strängnäs) = fornisländska stréngr, sträng, snöre, ankartåg, ström, danska slreng, mit}', strenc, stranc (-g), sträng, snöre, flod- eller sjöarm, fornhögtyska sträng, medelhögtyska stranc det samma (nyhögtyska sträng), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) stréng, sträng, snöre (engelska string), av urgermanska *strangi-, egentligen: något spanska eller styvt, till roten i adjektiv sträng (se närmare den/det och). — Röra på den strängen, jämför Dalins Arg.: 'ät jag kanske något för ofta rörer denna Strängen', efter nyhögtyska die saile erklingen lassen och den/det

Källa: Hellquists (1922)

format_quote

Uttryck & idiom med Sträng

NEO Uttryckslexikon

  • strängt taget

    om man tänker/räknar noga på saken

format_list_bulleted Exempelmeningar

  • •
    Hon var som en sträng mamma för många av sina adepter och var lika noggrann med bröstsimstekniken som med tyska grammatiken.

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för sträng

Korsordslösningar för sträng