Synonymer till mitt

pronomen, substantiv [mit:]

Mellangrad Medelpunkt Motsättning

Utforska synonymer och betydelser för mitt

Betydelse:

i eller på mitten

— "han vaknade mitt i natten"

— "Tyskland ligger mitt i Europa"

Betydelse:

medelpunkt, centrum

— "käppen gick av på mitten"

— "i mitten av november kom den första snön"

Pronomen

Betydelse:

possessivt pronomen som indikerar ägande av eller tillhörighet till den talande (jag) om det ägda eller tillhörande är i ental och har t-genus; possessivt pronomen i första person singular med huvudordet i singular neutrum

Betydelse:

reflexivt possessivt pronomen som syftar tillbaka på och indikerar ägande av eller tillhörighet till subjektet om subjektet är i första person singular (jag) och om det ägda eller tillhörande är i ental och har t-genus; reflexivt possessivt pronomen i första person singular med huvudordet i singular neutrum

Substantiv

Betydelse:

vad som är längst in i något; det som avgränsar någots två olika delar/halvor

mitt adverb

Används som adverb med betydelsen 'i mitten' eller 'på mitten', alltså för att ange en plats eller ett läge som ligger centralt mellan två ytterpunkter eller inom ett område.

i mitten på mitten

centralt läge

Avser ett läge i mitten av något, både konkret och mer abstrakt, där något befinner sig mellan ytterlägen eller mitt i ett utrymme.

precis rakt

mitt i styrka eller grad

Används för att förstärka att något sker exakt eller mycket nära en viss punkt, riktning eller avstånd, ofta i uttryck med tydlig precisering.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för mitt.

mitt substantiv

Substantivisk betydelse av "mitt" som syftar på den centrala delen av något, dess inre kärna eller den punkt som ligger längst från kanterna.

centrum medelpunkt mittpunkt hjärta kärna mittparti

centralpunkt och inre del

Används om den del av en yta, en sträcka, en kropp eller en struktur som ligger i mitten, alltså varken vid kanten eller ytterst.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för mitt.

auto_stories

Mitt i Historisk ordbok

Dalin (1850)

Syn: Min

history_edu

Historik & ursprung för Mitt

Adverb
1. mitt, adv., fornsvenska mit = danska midt, egentligen neutr. till fornsvenska adjektiv miþer, i mitten befintlig, och så vidare; se mid- och jämför mitterst.
Substantiv
2. mitt, substantiv, Weste 1807: midten best. form = danska midte, från nyhögtyska mitte, av fornhögtyska mittî f., avledning på -īn- av urgermanska adjektiv *miðja- = fornsvenska miþer och så vidare (se mid-). Parallellbildning: urgermanska mið-jōn = midja. — Under 1700-t:s senare och 1800-t:s första hälft (till exempel Tegnérs Gerda; ännu hos Scholander) brukades i samma betydelse ofta det likaledes från nyhögtyska lånade midtel (etymologiskt = medel; se den/det och).

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för mitt

Korsordslösningar för mitt