Synonymer till min

pronomen, substantiv, förkortning [min:]

Tillstånd Företeelse Beteckning Besittning Egendom

Utforska synonymer och betydelser för min

Betydelse:

minut

— "hon sprang Tjejmilen på 44 min och 33 sek"

Betydelse:

som tillhör mig

— "Det där är min bil!"

— "I kväll ska jag bjuda mina vänner på middag!"

Betydelse:

uttryck i ansiktet

— ""Jag har inga pengar kvar", sa hon med sorgsen min"

Pronomen

Betydelse:

possessivt pronomen som indikerar ägande av eller tillhörighet till den talande (jag) om det ägda eller tillhörande är i ental och har n-genus; possessivt pronomen i första person singular med huvudordet i singular utrum

Betydelse:

ovanstående i självständig form

Betydelse:

reflexivt possessivt pronomen som syftar tillbaka på och indikerar ägande av eller tillhörighet till subjektet om subjektet är i första person singular (jag) och om det ägda eller tillhörande är i ental och har n-genus; reflexivt possessivt pronomen i första person singular med huvudordet i singular utrum

Betydelse:

ovanstående i självständig form

Substantiv

Betydelse:

känslouttryck i ansiktet

Förkortning

Betydelse:

förkortning för minut

Betydelse:

förkortning för minimum

ansiktsuttryck uppsyn uttryck ansikte utseende air apparition fysionomi

grimas mimik minspel gubbe

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för min.

auto_stories

Min i Historisk ordbok

Dalin (1850)

Mig tillhörig; som har afseende på mig. Min hatt, minhustru, mitt bord. Mina angelägenheter, omständigheter. - Bruj,as någon gång i dagligt tal i st. feminin Jag, till exempel: Mitt fä! Mitt nöt!så dum är är, varit! - Mitt brukas även substantivt, och betyder då:
Mitt hus, mitt bemärkelse till exempel: Jag skall nu gå hem till mitt.
Min egendom, till exempel: Jag har nu satt till nog af mitt. Mitt och ditt, hvad mig och dig tillhr; även egendomsrätt, till exempel: komma i tvist om midt och ditt. - c) Jag har gjort mitt till, hvad jag kunnat. - Antager även substantiv betydelse li uttrycket De mina, mina anhörige, min familj; även mina anhängare, vänner, kamrater.

history_edu

Historik & ursprung för Min

Substantiv
2. min, substantiv 1634: mine i betydelse 'avsikt och den/det', 1639, 1658: 'icke den ringaste mine wijser att willia . .' = danska mine, nyhögtyska miene, av franska mine 1400-till, av dunkelt ursprung, enl. somliga urspr. keltiskt, jämför jymriska min, läpp, mun. — Hålla god min i elakt spel, motsvarande i danska, nyhögtyska och franska (där dock med verb för 'göra').
Pronomen
1. min, pron., fornsvenska min = fornisländska minn, danska min, gotiska meins, fornsaxiska, fornhögtyska mîn (nyhögtyska mein), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) min (engelska my, mine), av urgermanska *mīna-; sannol. bildat av genit. eller lokat. (indoeuropeiska *mei) till stammen me i mig, alltså indoeuropeiska *mei-no-; specifikt urgermanska bildning; annars till exempel latin meus (av *mei-o-s), grekiska emós, litauiska mãnas efter ackus. manę̀, mig, och så vidare

Källa: Hellquists (1922)

format_quote

Uttryck & idiom med Min

NEO Uttryckslexikon

hålla god min (i elakt spel)
dölja sitt missnöje

format_list_bulleted Exempelmeningar

•
Malin ler åt min förvånade min där hon stående äter sin dagliga portion mat, som i dag består av köttgryta.

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för min

Korsordslösningar för min