Synonymer till knipa
Utforska synonymer och betydelser för knipa
Betydelse:
— "hon var i en svår ekonomisk knipa"
knipa substantiv
Ordet syftar här på ett besvärligt eller pressat läge, där man är illa ute, har det trångt ekonomiskt, socialt eller praktiskt, eller står inför ett dilemma.
pressat läge
Används om en besvärlig situation med brist på handlingsutrymme, där något känns trångt, svårt eller problematiskt.
Ordet syftar här på en andfågel, en fågel inom andfamiljen; i synonymlistan avses arten knip.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för knipa.
knipa verb
Att klämma, nypa eller trycka samman något med kraft, så att det blir hoptryckt eller fastspänt.
pressa ihop
Används när man med händer, verktyg eller kraft trycker något samman eller klämmer åt det.
gripa eller beslagta
Används i betydelsen att ta fast någon eller ta något i besittning, ofta snabbt och bestämt.
få tag i
Används om att lyckas få tag på eller skaffa något, särskilt genom ansträngning, list eller chans.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för knipa.
Knipa i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Klämma med tång eller annat dylikt.
Ex: Knipa med glödgande tänger. Impersonelt säges: Det knipaper mig i magen, jag känner smärta i maen liksom af något knipande. Knipa áf, Knipa ihóp, genom knipning hoptrycka. Knipa ihop läpparna, hårdt hoptrycka dem. Knipa ti´ll, å´t, hårdt tillklämma med något knipande. (Fig. fam.) Kölden knipaper till, blir skapr.
Syn: Afknipa
-
Ändarne af en kniptång, eller den del, hvarmed man kniper.
-
Simfågel, 19 um lång, med kroppens undesida hvit, öfvrsidan hos äldre hanar rent svart, hos de yngre och honorna med hvita eller blågrå fjäderkanter. Fuligula clangula. Kallas även Dopping, Hvitsida.
-
fig. fam. Fånga, taga, stjäla, tillegna sig.
Syn: Taga
-
fig. fam.
Trångmål. Vara i knipaneutrum Vara i knipa för penningar.
Syn: Trångmål
-
sjöt.
Ex: Knipa i vinden, segla mycket tätt bidevind.
Historik & ursprung för Knipa
-
Substantiv
3. knipa, substantiv, Clangula glaucion, Sigfridi 1619: knijper pluralis, Broman 1733: knipor pluralis, Rudbeck 1679: strandknipar pluralis; jämför svenska dialekt knip Blek., kneip (av knīp-) Dalarna, knipoxe Södermanland, knipånn Smål., ävensom danska blankekniv. Många av fågelns namn syfta på det vinande eller klingande läte, som uppkommer vid flykten, till exempel svenska dialekt gnällvinge, norska hvinand, danska krikand, nyhögtyska schellente, varför det är troligt, att även namnet knipa egentligen är av ljudhärmande ursprung.
-
Verb
1. knipa, verb, R. Foss 1621: kneep, 1630-till: kniper aff = norska knīpa, danska knibe = medellågtyska knîpen st. verb, varav nyhögtyska kneipen och (genom överflyttning till högtyska ljudförhållanden) kneifen; besläktade med litauiska gnýbti, knipa. — Parallellform: medellågtyska nîpen (se näpen). — Jfr följ. och knippa, knippe, knipsa.
Se även: knipa 2
-
Substantiv
2. knipa, substantiv, klämma och den/det, Rudbeckius 1615: komma i knipan = danska knibe, väl från medellågtyska knîpe; till föreg.
Se även: knipa 1
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Knipa
NEO Uttryckslexikon
-
knipa käft
hålla tyst
-
om det kniper
om det verkligen skulle behövas