Synonymer till taga

substantiv, verb

Utforska synonymer och betydelser för taga

Substantiv

Betydelse:

mängd strån man kan taga i en hand vid skörd av lin eller vid beredningen därefter

Betydelse:

långsträckt mängd av vilket slag som helst som är lagom att gripa med en hand

Betydelse:

uthållighet
Verb

Betydelse:

marschera /i tåg/

Betydelse:

färdas med tåg

taga (ngt åld.)

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för taga.

auto_stories

Taga i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Med handen eller händerna fatta, gripa.

    Ex: Taga en käpp i handen. Tag och lägg indet. Han tog och barbort det. Taga någon i handen, lägga insidan af sin hand uti insidan afhans. Taga någon vid handen, med sin hand fatta honom om handlofven;äfv. taga någon i handen för att ledsaga honom. Taga ett barn påarmen, upplyfta och hålla det på armen. Taga en i kragen, fatta i kragen på ens rock, för att fasthållaeller anfalla honom. Taga en i armen, fatta om hans arm Taga en under hakan sätta handen under ens haka. taga en ihåret, med handen gripa om ens hår. Taga en midt om lifet, fatta en om lifvet. Taga bollen i flygten, fatta den i lufen, då den kommerflygande. Taga till värjan, till pennan, fatta &c. Taga unde, öfver,föra handen under, öfver. (Absolut) Taga p något, känna derpå. (Fig. fam.) Man kan ta på det, detär påtagligt, uppenbart. Taga efter, åt något, sträcka handen efte, åt något, för att fatta det. Taga fram och bak, känna, beröra &c. Taga för sig, känna för sig, trefva, famla. - taga áf, Taga af ljuset, putsa det. - Taga emót, göra motstånd. Taga frám, se Framtaga. Taga i´, fatta, gripa uti, taga ex.: Han tog i, så att honskrek. Taga dugtigt i, fatt i med eftertryck, dugitgt ansträngasig. - (Fam.) Taga igén, göra motstånd. Taga ihóp, hämta ihop, sammanfatta, samla. Taga i sär, åtskils, skilja styckena af något ifrånharandra. Taga i tu, skilja i två delar, söndra. Taga i´n, néd, se Intaga, Nedtag. Taga på´ell. taga på´sig, se Påtaga. Taga penningar på sig, medtaga penningar, förvarade i kläderna påkroppen. Taga sö´nder, se Söndertaga. Taga tillbàka, återtga. - Taga úpp, úr, út, se UPptaga,&c. Taga å´t sig, taga till sig.

    Syn: Aftaga, Ord, Flank, Förhör, Ed, Deltaga, Iakttaga, Tid, Väg, Ord, Ord, Skruf, Nära, Intaga, Tu, Tilltaga

  • Fasttaga. Man har tagit tjufvarna.

    Ex: Taga en fågel. Taga fast, taga fatt, gripa. Taga fatt, äfv. upphinna. Leka ta fatt, ett slags lek, då mantar fatt på hvarandra. Taga till fånga, göra till fånge. - Syn. Gripa, Fånga,Knipa.

    Syn: Ord, Flank, Förhör, Ed, Deltaga, Iakttaga, Tid, Väg, Ord, Ord, Skruf, Nära, Intaga, Tu, Tilltaga

  • Emottaga, bekomma. taga till låns.

    Ex: Taga arf efter någon. Taga emót,

    Syn: Emottaga, Ord, Flank, Förhör, Ed, Deltaga, Iakttaga, Tid, Väg, Ord, Ord, Skruf, Nära, Intaga, Tu, Tilltaga

  • Föra bort, aflägsna, borttaga, fråntaga.

    Ex: Taga mölberna ur ett rum, sakerna ur ett skåp. Taga proppen ur en flaska, masterna ur ett skepp. Taga nyckeln ur dörren. Hvem har tagit min hatt? Taga något med våld ifrånen. Taga en bok från hyllan. Taga något ur ens hand. Taga et fat af bordet. Taga en panna af elden. Taga en börda af någon, (både egentl. o. fig.) befria någon ifrånenbörda. Taga tre från fyra, minska fyra med fråndragande at tre. Hanhar tagit det ur en latinska författae, hämtat det &c. Taga áf, se Aftaga, Borttaga, Fråntaga. Taga af bordet, afduka det. Taga af skinnet, borttaa det. Taga förgyllningen, försilfringen, skorpan, beslaget afnpågot. taga áf sig, afkläda sig, draga af sig, taga ex.: Taga af sig klädern,a handskarna. Taga af någon hans penningar. Man tog mycken blod af honom,aftappade honom & c. Taga á, äfv. afskilja, taga ex.: T, af kanten, hörnet af något;äfv. afminska, afkorta, taga ex.: Taga af något i kanten, i hörnet; taga af en klädning nedtill;äfv. afdraga. taga ex.: Jag vill ej taga af något af den summan. - Taga bórt, ifrå´n, se Borttaga, Fråntaga. Taga igén, återtaga; återfinna, återfå. Taga méd, sig, se Medtaga. Taga néd, Taga tillbàka, återtaga. Taga ùndan, úr, út,se Undantaga, &c.

    Syn: Nedtaga, Ord, Flank, Förhör, Ed, Deltaga, Iakttaga, Tid, Väg, Ord, Ord, Skruf, Nära, Intaga, Tu, Tilltaga

  • Förflytta föra; lemna,; hämta. Tag hit käppen. Tag hitdet igen.

    Ex: Taga hem, se Hemtaga. Taga hem ett spel, intaga ett s.

    Syn: Borttaga, Bemäktiga sig Bemästra sig, Kapa, Knipa, Blåsa,Anamma., Ord, Flank, Förhör, Ed, Deltaga, Iakttaga, Tid, Väg, Ord, Ord, Skruf, Nära, Intaga, Tu, Tilltaga

  • Taga, fatta något, för att betjena sig deraf; intaga, förtäragöra bruk af, begagna, nyttja.

    Ex: Taga ell. taga sig litet mat, förfriskning, vin. Taga sig en sup. taga litet till bästa. Taga medicin, förgift. Taga ett bad, ett lavemang. Taga ell. taga sig en lur, lura litet. Taga för sig ett förkläde,binda ett f. framför sig. Taga fö´r sig, taga till sig; förtära af framsamt mat och dryck; (fig. fam.) tillegna sig, se sig till godo,taga ex.: Han är nog den, som vet att taga för sig. Taga i´n,

    Syn: Intaga, Ord, Flank, Förhör, Ed, Deltaga, Iakttaga, Tid, Väg, Ord, Ord, Skruf, Nära, Intaga, Tu, Tilltaga

  • Begära, fordra, låta betala sig ett visst pris förnågot. Hvad tar han för det tyget? Han tar 6 r:dr alnen. T.penningar för något, låta betala sig för något. Taga öfver hvad rätt är, låta betala sig mer än man har rätt till.

    Ex: Taga ti´ll, fordra för något. Taga mycket, för mycket, groft till.Han tar tio r:dr för mycket till.

    Syn: Ord, Flank, Förhör, Ed, Deltaga, Iakttaga, Tid, Väg, Ord, Ord, Skruf, Nära, Intaga, Tu, Tilltaga

  • Antaga, godkänna, gå in på. Han vill ej ta, hvad jag bjöd honom. taga án,

    Syn: Antaga, Ord, Flank, Förhör, Ed, Deltaga, Iakttaga, Tid, Väg, Ord, Ord, Skruf, Nära, Intaga, Tu, Tilltaga

  • Antaga i sin tjenst; utse, välja; upptaga i föening medsig. Taga någon till rättare, fogde, inspektor, till läarare,kompanjon, advokat, ombud, skiljoman.

    Ex: Taga till äkta, till hustru, till man, gifta sig med. taga sigen hustru, gifa sig Taga i lära, se Lära.

    Syn: Ord, Flank, Förhör, Ed, Deltaga, Iakttaga, Tid, Väg, Ord, Ord, Skruf, Nära, Intaga, Tu, Tilltaga

  • Ex: Taga en sak för en annan. Taga något för gifvet. taga väl, illa, väl. illa upptaga. Manfår icke taga det så noga, vara så nogräknad. Taga ti´ll, värdera, uppskatta; gissa, taga ex.: Han värderar husettill 10,000 r:dr; det är att taga till för litet. Tag till litet mer,så gissar du rätt. Jag tar det till 10 fot. taga úpp,

    Syn: Upptaga, Ord, Flank, Förhör, Ed, Deltaga, Iakttaga, Tid, Väg, Ord, Ord, Skruf, Nära, Intaga, Tu, Tilltaga

  • Taga brukas även i en mängd uttryck och talesätt af ganska skiljaktig betydelse, ävensom i förening med åtskillkiga partiklar, under bemärkelser, som icke gerna föras föras till någon af de föregående.

    Ex: Taga något till sitt bord, åta honom spisa vid sitt bord. Taga i kyrka, se Kyrktaga. Taga på sängen, Taga någon på orden, Taga i flanken, Taga ett sgeg, göra ett ste. Taga qvarter, låna hus. Taga en ton på klaveret, anslå en tangent derpå Taga ett kast i brädspel, flytta sina brickor efter ögonen påtärningarna, då man kastat. Taga undervisning, låta undervisa. sig. Taga lektioner låta undervisa sig timvis. Taga fel, miste,vilse, misstaga sig, irra sig. Taga i akt, Taga sig motion, skaffa sig korppsrörelse. Taga dagen som han kommer, lefva helt bekymmerslöst, utan tankapå framtiden. Taga ell. gifva sig tid till något, Taga vägen, Taga mod till sig fatta mod. Taga ordt, taga till ordet, Taga skada, se Skada, f. Taga rum, fordra rum, utrymme; skrymma, taga ex.: Sakerna t.mycket rum. Taga flykten ell. till flykten, taga fötterna, fly. Det enaordet tog det andra, Taga under armarna, se Arm. (Fig. fam.) Taga skruf, Taga sak på bak, se Bak. taga fri, befria, frikalla. (Fam.) Taga sig fri, göra sig f. Taga sig den friheten,se Frihet, 9. Taga lös, lösgöra, lossa.(Fam.) Taga sig lös, göra sig lös. Taga något i en viss mening, betydelse, tillägga det en viss m.,b.; mena dermed något visst. Fig.) Taga sig något nära, lägga mycket på sinet, hjertat. Taga sig för nära, Taga áf (i spel), se Aftaga, 6. Taga áf någon, måla, rita ens porträtt. Låta taga áf sig, låtanågon måla ell. rita sitt porträtt. Taga af daga, se Afdagataga. Taga èfter, efterapa, göra som någon gör förut. Taga emót, emottaga visister, taga ex.: Han tar ej emot i dag Taga i´, antända, taga ex: Elden tog i hsuet; äv. börja attverksamt sysselsätta, befatta sig med en sak, taga ex.: Förut gickdet lågnsamt med företaget, men när han tog i, blef det annatlif. Taga igén, återtaga taga ex.: Taga igen sina ord; äfv. återvinna, taga ex.: Taga igen skadan. Taga igen hvad man glömt, åter inlära det. Jag vet ej, hvarjag skall taga igen honom, jag tycker mig känna igen honom, men kan ej minnas, hvem det är. - Taga i´n, Taga in ett spel, få hem ett spel. Taga skogne in, rymma till skos. Taga sjön in, gifva sig ut på öppna sjön. (Fig. fam.) Taga i tu med, Taga óm, se Omtaga; äfv. förbigå, öfverhoppa, taga ex.: Han tog omtvå sidor. - (Fig.) Taga på´sig, bekänna, taga ex.: taga på sig en ska, ett brott; äfv.åtaga sig, taga ex.: Den saken tar jag på mig; äfv. ansvara för, t.ex.: Det får han taga på sig. Taga dristigheten upp sig, taga sig den dristigheten uppå,fördirata sig att . . . Taga ti´ll, företga, taga ex.: Jag vet ej, hvad jag skall taga till.- Taga ti´ll sig, upptaga i sitt hus, för att gifva uppehälle. Gudhar tagit honom till sig, han har dött. (Gram.) Taga ti´ll sig, styra, regera, taga ex.: Denna preposition tar tillsig ackusativ. Taga ti´ll sig, se äfv. taga å´t sig. . Taga ùndan, se Undantaga. - taga úpp, se Upptaga; äfv. (på jagt) fåupp, drifa upp. Taga úr, út, se Urtaga, Uttaga. Taga vi´d, antaga, taga ex.: Taga vi en lära. Taga å´t sig, draga åt sig, i sig, taga ex.: T- fläckar, smuts åtsig; äfv. (fig.) tillegna sig, hänföra till sig, taga ex.: Taga åt sig ett beröm, en förebråelse. Taga ö´fver, se Öfvertaga; äfv. (i spel) sticka öfver (seSticka).

    Syn: Säng, Ord, Flank, Förhör, Ed, Deltaga, Iakttaga, Tid, Väg, Ord, Ord, Skruf, Nära, Intaga, Tu, Tilltaga

  • fam.

    Hafva eftertryck, göra verkan, verka. Det tar inte, villinte ta. Slå så, att det trar.Sågen tar icke, fär för slö. Filen tar på jern, biter på jern. Färgen tar ej på tyfet, fastnar ej.Detta tar på förrådet, på isen, på helsan, medtager, försvagar mycket & genus commune; både maskulin och feminin

    Ex: Taga igènom, tränga igenom, kännas igenom, taga ex.: Regnet tarigenom; slåså att det tar igenom,

    Syn: Ord, Flank, Förhör, Ed, Deltaga, Iakttaga, Tid, Väg, Ord, Ord, Skruf, Nära, Intaga, Tu, Tilltaga

  • (om fisk) Bita på kroken. Fisken tar bäst vid vackert väder.

    Syn: Ord, Flank, Förhör, Ed, Deltaga, Iakttaga, Tid, Väg, Ord, Ord, Skruf, Nära, Intaga, Tu, Tilltaga

  • fam.

    Börja, vidtaga. Der en släpper, tar en annan.

    Ex: Taga vi´d, se Vidtaga.

    Syn: Ord, Flank, Förhör, Ed, Deltaga, Iakttaga, Tid, Väg, Ord, Ord, Skruf, Nära, Intaga, Tu, Tilltaga

  • Taga áf

    Ex: Taga af till höger, åt venster. taga af till Upsala. Säges äfv.om väg, som viker af, taga ex.: Här tar vägen af till Upsala. Taga emót, vara i vägen, till hinders, taga ex.: Afvisaren togemot; äfv. stöta emot, taga ex.: Vagnen tog emot muren. Taga i´, begynna. - taga ihóp med någon, inlåta sig i strid, tvist,träta med honom. De togo starkt ihop, kommo i häftigt slagsmål,häftig träta. Det tar starkt ihop, blir en skarp strid, tvist,räta, en förfärlig sammanstötning. Får se, hur det tyar ihop, hurdet går. Taga i´n, köra in, taga qvarter, taga ex.: Han tog in på etthotell. - Taga på´, ti´ll, börja, begynna, taga ex.: Det tar på (till) attregna. Taga ti´ll,

    Syn: Aftaga, Ord, Flank, Förhör, Ed, Deltaga, Iakttaga, Tid, Väg, Ord, Ord, Skruf, Nära, Intaga, Tu, Tilltaga

  • Ex: Taga sig frám, hjelpa sig fram, taga ex.: Det är svårt att taga sigfram i Stock- holm; han tar sig öfverallt fram. Taga sig frám med, se Taga sig ut med.

    Syn: Ord, Flank, Förhör, Ed, Deltaga, Iakttaga, Tid, Väg, Ord, Ord, Skruf, Nära, Intaga, Tu, Tilltaga

  • Repa sig, komma sig; blifva bättre.

    Ex: Den sjuke tar sig. Det tar sig väl med tiden. taga sig úpp ell. taga úpp sig, repa sig, göra goda framsteg, kommasig upp.

    Syn: Ord, Flank, Förhör, Ed, Deltaga, Iakttaga, Tid, Väg, Ord, Ord, Skruf, Nära, Intaga, Tu, Tilltaga

  • pop.

    Vara i strid, tvist, träta. Komma tagas, komma sättandes, i full fart. Det är ej i den meningen tagaet, det menas ej så dermed.

    Ex: Taga sig af, befatta sig med. Taga sig af ell. Taga sig án, se Angtaga sig. Taga sig fö`re, se Föetaga sig. Taga sig i akt, till vara, se Akt, Vara. Taga sig ti´ll, företaga sig. taga ex.: Jag vet ej, hvad jag sklallt. mig till; han tar sig ingenting till, förblir overksam. Taga sig út, se ut, passa, taga ex.: Det tar sig väl lilla ut;trycket tar sig fult ut; äfv. lyckas, komma till rätta, till väa(med), gå i land (med), taga ex.: Han tar sig illa ut med detarbetet. Taga illa vi´d sig, blifva orolig, rädd, ond. Taga om något. Han är ej god att taga med. Lått dem taga bäst devilja. På det hela tagaet, det menas ej så dermed. På det hela tagaet, se Hel, bem. 6. Öfver hufvud tagaet, se Hufvud, bem. 1.

    Syn: Ord, Flank, Förhör, Ed, Deltaga, Iakttaga, Tid, Väg, Ord, Ord, Skruf, Nära, Intaga, Tu, Tilltaga

history_edu

Historik & ursprung för Taga

  • Verb

    taga, fornsvenska tagha (med -gh- av -k- i svagtonig ställning, till exempel taka af och så vidare, jämför Sverige av Sverike med flera), äldre taka = fornisländska taka, taga, röra vid, danska tage (engelska take från nord.); avljudsform till gotiska têkan (ipf. taitôk), röra vid, mholl. tâken, gripa, taga; besläktade med medellågtyska tacken, beröra, klämma; jämför taka samt fattig, intäkt, tafatt, tilltagsen, tök (dialekt). Ieur. rot dag, utan kända utomgerm. motsvarigheter: de framställda gissningarna härom äro oantagliga eller sväva mer eller mindre i luften (litter. hos Falk-Torp södra 1563). Växelrot: indoeuropeiska tag i latin tangere (perf. tetigi), beröra, grekiska tetagṓn, berörande, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) þaccian, milt beröra och den/det — I nord. språk har taka (taga), som urspr. betyder blott 'beröra', undanträngt det gamla urgermanska verbet för 'taga, sätta sig i besittning av' *neman = gotiska niman, nyhögtyska nehmen, fornisländska nema, fornsvenska nima; se anamma, angenäm, nimme. — Taga sig bra eller illa ut (i en dräkt och den/det), efter nyhögtyska sich (gut eller schlecht) ausnehmen. — Taga, taga till (nu blott vard.) i betydelse 'börja', till exempel han tog (till) att gråta, redan i fornsvenska till exempel tok Pætar til at grata = fornisländska taka, taka til, norska taka til (tage til), danska tage paa (at græde), med samma betydelse-utveckling som i fornsvenska nima, fornisländska nema (hann nam at vaxa Poet. Eddan), nyhögtyska anfangen, iriska gabim, tager, börjar, latin incipere. Taga till, tilltaga i betydelse 'ökas' däremot efter nyhögtyska zunehmen. — Taga avstånd från, efter motsvarande i danska och nyhögtyska, först i den socialdemokratiska pressen, till exempel Soc.-dem. 1891: 'Sedan .. (Hj. B.) uppfordrat kongressen att taga afstånd från (anarkismen)'; sedermera stundom även i mindre god bemärkelse; åtm. en tid mode- och slagord. — Taga bot, där man tagit sot, se sot 2. — Taga dagen, som han kommer, redan till exempel Chronander 1647. — Taga en ända med förskräckelse, efter Psalt. 73: 19: 'De förgås, och få en ända med förskräckelse' (gamla bibelövers.). — Taga gift eller nattvarden på, i försäkringar såsom 'det kan du ta gift på', med motsvar. till exempel i nyhögtyska, äro minnen från medeltidens gudsdomar: giftet ansågs icke skada den som hade en rättfärdig sak (jämför järnbörden), och omvänt verkade den heliga nattvarden som gift på den lögnaktige eller svekfulle. — Taga itu med, med förändrad betydelse; äldst egentligen: taga i två delar, det ena först och det andra sedan, såsom hos Grubb 1678: 'Taga i tw, så bakas bättre i. efter Slå intet alt för stoort vppå'. — Taga land, vard., i var skall det ta land?, var skall det ta hus?, hur skall det sluta?, jämför Prytz 1622: 'Jagh weet thet taar någorstädz land', dvs. 'det blir väl någon råd'. — Taga ngn på orden, motsvarande nyhögtyska einen bei dem worte nehmen, engelska take one at his word, väl översättningslån av franska prendre qn au mot. — Taga sak på bak, taga en sak på sig, egentligen: taga ngt på sin rygg, till exempel Crusenstolpe 1840, H. Hjärne 1893, även i lagspr., fornsvenska ij wilin (T:s) sak taka oppa idhar bak, jämför lagspr. havi þen byrþi sum (eller sik) a bak taker, dvs. han har ansvaret (egentligen: bördan), som genom sitt erkännande tagit det på sig; även, fast sällsynt, i betydelse 'felaktigt uppfatta', till exempel Björkman Sv.-engelska ordb. 1889 med flera (väl genom sammanblandning med bakvänt, få om bakfoten och den/det). — Taga sin hand från republiken (här i den gamla betydelse 'stat, statsangelägenheter'), jämför fru Lenngren Min salig man: 'Och tog sin hand från Republiken'. — Taga skeden i vackra hand(en), dvs. finna sig böra giva efter, slå av på sina fordringar; jämför danska tage skeen i en anden haand, tillgripa ett annat tillvägagångssätt, och i samma betydelse i lågtyska — Taga vara på, taga sig till vara, se vara 3. — I dialekt ofta i part. pf. nästan med karaktär av en avledning, till exempel körtagen, inkörd (om häst), långtagen, dryg, nertagen, mager, samtagen (vanligt även i riksspr.), medelmåttig, i dialekt även: grov, vårdslös. — Till verbet taga (taka) har bildats substantiv tag, fornsvenska tak n. = fornisländska tak, danska tag (liksom fall, fång, håll och så vidare). I ett tag, två i taget och den/det motsvaras av danska paa een gang, to ad gangen. Härtill bland av den egendomliga sammans. nappatag, Hagberg 1848, Dalin 1853 (jämte napptag som biform), Börjesson 1858, Blanche 1864 och så vidare, jämte nu obr. nappetag och 1770, napptag 1766, Posten 1769 och för övrigt allmänt till och 1850, sedermera dock även V. Rydberg, Collan 1868 med flera, jämför verbet napptagas Düben 1722, Sv. Merc. 1756, ävensom norska nappetak. Formen nappatag kan möjl. urspr. vara götaländsk, jämför smål. *kragatag (krava-) i 'ta ett kragatag', men mellansv. kragtag. Kanske egentligen en imperativisk bildning av samma slag som till exempel sittopp.

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för taga

Korsordslösningar för taga