Utforska synonymer och betydelser för elände

Betydelse:

svårigheter, besvärligheter

— "till råga på allt elände började det regna"

Betydelse:

svårt tillstånd, nöd

— "emigrationen på 1800-talet berodde till stor del på att många svenskar levde i fattigdom och elände"

Ett svårt och beklagansvärt tillstånd präglat av fattigdom, lidande, olycka eller förfall.

Fattigdom och misär

Elände i betydelsen materiell nöd, armod eller ett torftigt och ömkligt levnadstillstånd.

Bedrövligt tillstånd

Betonar hur uselt, jämmerligt eller beklagansvärt något är.

Lidande och motgång

Elände som omfattar svårigheter, sorg, kval, sjukdom eller annan olycka.

Förfall och undergång

Elände som innebär att något förstörs, förfaller eller präglas av en känsla av fördömelse.

Besvär och otur

Vardagligare användning om bekymmer, besvär eller en olycklig motgång.

Värdelösa saker

Vardagligt eller nedsättande om skräp, dåliga saker eller något som uppfattas som uselt.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för elände.

auto_stories

Elände i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Betyder ursprungligen Landsflykt.

  • Nöd och brist. Lefva i elände

    Syn: Nöd

  • Uselt, olycklit, beklagandsvärdt tillstånd, förorsakadt af sjukdom, sorg, ånger och så vidare Den sjuke elände är så stort, att man knappt kan tänka sig något svärare. Det elände, synden medför - Bildar sammansättningen Syndaelände.

    Syn: Eländighet, Uselhet, Jemmer

  • fam.

    Säges om någonting, som är illa gjordt, odugligt, ömkligt,dåligt; även i fråga om den, som icke duger till något. Se, sådåligt arbete! det är riktigt ett elände Hvilket elände, att icke ens duga till så pass mycket, att icke ens kunna uträtta ett så simpeltärende riktigt!

    Syn: Eländighet

history_edu

Historik & ursprung för Elände

  • Substantiv

    elände, fornsvenska ælænde med med, f. och n., landsflykt, elände, liksom äldre danska elende från medellågtyska el(l)ende n. det samma, av fornsaxiska elilendi, främmande land = fornhögtyska elilenti (nyhögtyska elend); jämför adjektiv medellågtyska el(l)ende, främmande och den/det (varav fornsvenska ælænde, jämför nysvenska arkaiserande de elända) och det Nürnbergska gatnamnet die elende strasse, främlingsgatan (utanför stadsporten); av urgermanska *ali-land-ia-, varande i eller från annat land, av *alja-, annan = latin alius (se eljest, eller). Till betydelse jämför engelska wretch, usling, av angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) wrecca, landsförvist (se vräka, vraka), eller latin captivus, fånge, varav äldre italienska cattivo, dålig, ond, och franska chétif, usel, skröplig. — Hit hör möjl. också Elsass, till fornhögtyska Elisâzzo, som sitter (bor) på andra sidan (Rhen?), jämför Holst; dock omtvistat.

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för elände

Korsordslösningar för elände