Synonymer till hög

substantiv, adjektiv [hö:g]

Utforska synonymer och betydelser för hög

Betydelse:

kraftig (om ljud)

— "ett högt skrik"

Betydelse:

avancerad

— "den högre undervisningen"

Betydelse:

som sträcker sig långt ovanför marken, lång

— "ett högt torn"

— "ett högt berg"

Betydelse:

som har stor omfattning, stor

— "hög hastighet"

— "hög beredskap"

Betydelse:

som ligger långt upp på tonskalan

— "en tenor som kan ta höga C"

Betydelse:

som har inflytelserik ställning

— "en hög tjänsteman i FN"

Betydelse:

grupp människor

— "pojkarna blev präster hela högen"

Betydelse:

anhopning av material

— "en hög med stenar"

hög adjektiv

1

Adjektivet syftar på något som har stor höjd, är långväxt eller befinner sig på en hög nivå i rummet eller landskapet.

lång storväxt reslig högrest högväxt stor

lång, reslig

Används om personer, djur eller föremål som har stor höjd eller är resliga till växten.

högt belägen

belägen på hög nivå

Används om något som ligger högt över omgivningen, exempelvis en plats, en terräng eller ett läge.

2

Adjektivet syftar på ljud som har hög styrka, är genomträngande, skärande eller i vissa fall ljust och pipigt.

högljudd genomträngande gäll pipig skrikig skarp ren klar stark ljudlig intensiv

starkt och genomträngande ljud

Används om ljud som upplevs som höga i volym, kraftiga eller skarpa för örat.

3

Adjektivet syftar på någon eller något som står högt i rang, position, anseende eller inflytande, och kan också beskriva en överlägsen eller snorkig attityd.

högt uppsatt upphöjd inflytelserik aktad mäktig betydande ansenlig

högt uppsatt, betydande

Används om personer, ämbeten, institutioner eller saker som har hög rang, stort inflytande eller stort anseende.

högdragen högfärdig stroppig

snobbig, överlägsen

Används om en person eller hållning som är förnämitetspretentiös, nedlåtande eller visar högfärd.

4

Adjektivet syftar på något som befinner sig på en avancerad, utvecklad eller förfinad nivå.

högtstående långt utvecklad

långt utvecklad

Används om stadier, kulturer, system eller färdigheter som nått en avancerad nivå.

5

Adjektivet syftar på något som uppfattas som mycket ädelt, förnämt eller moraliskt upphöjt.

mycket aktningsvärd adel upphöjd nobel

mycket aktningsvärd, ädel

Används om personer, ideal eller egenskaper som är ovanligt förnäma, ädla eller upphöjda.

6
vard.

Vardagligt uttryck för att vara påverkad av narkotika eller andra droger, ofta med ett dimmigt, euforiskt eller flummigt tillstånd.

påtänd narkotikaberusad drogad drogpåverkad påverkad flummig

drogpåverkad, påtänd

Används vardagligt om någon som är påverkad av narkotika eller liknande och därför verkar avtrubbad, euforisk eller frånvarande.

swap_horiz Motsatsord

låg liten kort dämpad svag ringa lågtstående gemen avtänd

hög substantiv

Substantivet hög används om en ansamlad mängd eller ett upplagt föremål, men också om en upphöjning i terrängen och särskilt om en gravhög. Denna homonym omfattar alltså flera närliggande substantivbetydelser som skiljer sig åt genom vilken typ av 'hög' som avses.

trave stapel hop ansamling samling dråse drös packe bunt binge bråte bibba

ansamling av föremål

Används om en samlad hög av saker som ligger eller har lagts ovanpå varandra eller i en klump; ofta vardagligt och konkret.

jordhög upphöjning kulle

upphöjning i marken

Avser en liten upphöjning i terräng eller mark, ofta naturlig eller skapad av uppkastad jord.

gravhög

gravmonument

Avser en gravhög, alltså en forntida gravanläggning eller höjd över en begravning.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för hög.

auto_stories

Hög i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Angifver längden af en rät linie, som går lodrätt nedifrån basen, grunden, bottnen, foten af ett föremål upp till spetsen, toppen, öfversta kanten eller ytan.

    Ex: I fråga om berg, landhöjder och mark i allmänhet bestämmes denna längd räknad ifrån hafvets yta. I denna bem. motsatsen till Djup. Ett fyra alnar högt skåp. Kyrkotornet är 150 fot högt. Mont Blanc är mer än 14,000 fot högt. Detta hus är två våningar högre än det der. Han är ett hufvud högre än jag.

  • Säges om något, som är upphopadt. En hög af kol, bräder. Penningar i stora högar. Lägga kort i högar.

    Syn: Hop, Bråte

  • Ex: Hög strand. Sjön går hög, häfver stora vågor.

  • Uppkastad jord, i form af en kulle. En hög af jord, af sand. Har sammansättningarna Jord-, Sandhög, med mera

  • Syn: Grafhög

  • Säges om toner, som uppkomma genom en starkare, tätare och mindre utsträckt vibration.

    Ex: En hög ton, röst. De höga tonerna på ett instrument. - Motsatser: Djup, Låg.

  • Stark, jemförelsevis mera ansträngd.

    Ex: Tala med hög röst, så att det väl höres. Upphäfva höga klagorop, äfv. (fig. fam.) högljudt beklaga sig. Taga sig en hög ton, tala li ell. ur hög ton, tala på ett stolt, hotane, trotsigt sätt. - Motsatser: Sakta, Låg.

  • Betecknar, huru många soldater, ryttare äro uppställda bakom hvarandra.

    Ex: Sqvadronen är tre man hög

  • Som gör lifligt intryck.

    Ex: Hög färg, liflig. Hög smak, smak af fina kryddor ellr något, som gör ett på en gång fint och starkt, behagligt intryck på smakorganerna.

  • Ex: Hög börd, rang. Höga embeten, äreställen. De högre embetsmännen. En hög person, kunglig eller furstlig person. Konungen i egen hög person. Drottningen gaf honom detta vedermäle af sin nåd med egen hög hand. Göra något på hög befallning, på b. af konungen. En hög herre, af hög rang, värdighet eller börd. Hög ålder. Höga priser. Hög vinst. Högt straff. Högre förtjenst, större f. Högt spel, hvarvid man kan vinna eller förlora mycket. Höga kort, som gälla mest i spelet. Hysa hög mening, tanke, höga tankar, i högt begrepp om någon, anse någon äga stora insigter, förtjenster, mycken duglihget. Vara i hög ära mycket ärad. Visa någon en hög nåd. Högt bud (på auktion), tillbud af hög betalningssumma. Hög tid, då intet längre dröjsmål får äga rum; det är hög tid, bör icke längre fördröjas, uppskjutas. Komma i hög tid, just i rättan tid, i sista laget. I hög grad, ganska mycket.

  • Ex: Höga tänkesätt.

  • Se Högdragen. Vara hög i sin själ. Han har en hög själ (säges även i god bemärkelse; jämför _). - c) Säges om det, som är svårt att förstå, fordrar mycken djupsinnighet, mycket studium. den högre matematiken, kritiken. De högre vetenskaperna. Det är mig för högt, öfvergår mitt förstånd.

  • Syn: Sublim

  • ret.

    Den högre stilen, som höjer sig öfver den vanliga, genom större prydlighet och behag. - Substantivt säges: De höge i landet, de mäktiige, högt uppsatte, förnäme. (i estetiken) Det höga, se det Sublima.

history_edu

Historik & ursprung för Hög

  • Adjektiv

    1. hög, adjektiv, fornsvenska högher = norska høg (genom inflytande från svenska), danska høi, urgermanska *hauᵹ(w)a-, grammatisk växelform till *hauh(w)a- = svenska Ho- i vissa ortnamn (förf. NoB 4:127 f.), forngutiska haur, fornisländska hór, gotiska hauhs, fornsaxiska, fornhögtyska hôh (nyhögtyska hoch), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) héah (engelska high); fornisländska hár är till sin uppkomst något dunkelt; jämför Hå- i vissa svenska ortnamn, av *Hawa-. — Om ordens delvis invecklade formhistoria se senast H. Pipping SNF XII. 1: 62 f. (med litteratur). Jfr hägra. — Härtill substantiveringen hög, fornsvenska högher = forngutiska, fornisländska haugr, danska høj, medelhögtyska houc; i avljudsförh. till urgermanska *huᵹil- i nyhögtyska hügel, kulle, svenska Hågelby, fornsvenska Hoghalby, Thorshughli, 'Torshög' Brate Ark. 29: 106 f. Ie. kouk- i litauiska kaũkas, böld, kaukarȧ f., hög, fornslaviska kukŭ, krokig ~ sanskrit kuca-, kvinnobröst; till indoeuropeiska roten kuk i sanskrit kucati, kröker sig. Ofta i ortnamn, till exempel Högby (efter gamla gravhögar), Vämmenhög (av forndanska Væmundæhög, dvs. Vämunds hög); stundom nu med förändrade former, till exempel Malmö (se den/det och), Oxie (se under os). — Huvudet högre än allt folket, efter 1 Sam. 9: 2, 10: 23, om Saul. — Högdragen, 1660-till, bland av Lucidor: 'högdragen, stält', efter nyhögtyska hoch(ge)tragen; jämför nyhögtyska den kopf hoch tragen, bära huvudet högt. — Högfärd, fornsvenska höghfærdh, försvenskning av fornsvenska hoghfærþ, från medellågtyska hôchvart = nyhögtyska hoffart; jämför nyhögtyska hochfahrend] till fara, färd. — Högljudd, 1798, Weste 1807 (jämför J. Skytte: höghliudha roop), väl bildat efter högljutt som adv., i sin tur sannol. efter överljutt, yngre fornsvenska overlyut, ombildning av yngre fornsvenska overlut, från medellågtyska overlût, till medellågtyska adjektiv lût, av fornsaxiska hlûd = nyhögtyska laut, ljudlig och den/det Tamm Avledn. -änd. hos svenska adjektiv södra 19. I slutet av 1700-till mera enstaka även högljudda, högljudig. Jfr ljud. — Högmod, fornsvenska höghmōþ, hogh- (i fornsvenska även: mod, tapperhet, iver) = danska hovmod, försvenskad form av medellågtyska hô(g)môd = nyhögtyska hochmut. Jfr däremot danska høimod, ädelmod; väl efter nyhögtyska ord såsom hochgesinnt, hochherzig och så vidare (E. H. Tegnér Ark. 5: 161). Till mod i betydelse'sinne (lag)'. — Högtid, fornsvenska höghtīþ, även: bröllop, allm. nord. och vgerm. ord, bland av = nyhögtyska hochzeit, bröllop. — Högtravande, 1614: 'Rydzernes högtrafwande och grofwe Sedh', Schroderus 1635 (som attribut till ande, menniskia, sinne med med) = danska høitravende (i äldre danska om hästar), från nyhögtyska hochtrabend, egentligen om hästar, som vid travet lyfta hovarna högt; med motsvarande utveckling i grekiska lógos (h)ippobámōn. Ett likartat uttr. är äldre nysvenska högtrafvad, ungef.: högfärdig, till exempel Petreius 1615: vpblåste och högtrafwade (om ryssarna).

  • Substantiv

    2. hög, substantiv, se föreg.

    Se även: hög 1

Källa: Hellquists (1922)

format_quote

Uttryck & idiom med Hög

NEO Uttryckslexikon

  • (det var NN) i egen hög person

    (det var NN) själv

  • Den högste

    Gud

  • det är hög tid

    det är nästan för sent

  • hög stil

    språklig stilart som utmärks av långa, konstfullt utarbetade meningar och ett högtidligt ordval

  • lägga (ngt) på hög

    samla mer och mer av (ngt) — vanl. endast för samlandets skull

  • skrika i högan sky

    skrika gällt och genomträngande

  • spänna bågen (för) högt

    satsa (alltför) djärvt

format_list_bulleted Exempelmeningar

Betydelse 1
  • •
    Vasen väger ca 5kg och är ca 28cm hög.
Betydelse 2
  • •
    Men högen av oplacerade pusselbitar är ännu enormt stor.
Betydelse 3
  • •
    Hudens temperatur kan däremot vara både högre och lägre.
Betydelse 4
  • •
    Enligt tidningen People ska han ha varit hög på marijuana redan under premiären av dem tredje Harry Potter-filmen 'Fången från Azkaban'.

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för hög

Korsordslösningar för hög