Synonymer till ringa
Utforska synonymer och betydelser för ringa
Betydelse:
— "ett ringa antal besökare"
— "han hade inte den ringaste chans mot världsmästaren"
ringa adjektiv
Som betecknar något som är litet till omfånget, graden eller betydelsen; ofta om något som är diskret, anspråkslöst eller endast svagt markerat.
ringa verb
Att avge ljud, klinga eller höras med ton; ofta om klockor, metallföremål eller röster som ljuder i rummet.
Att med hjälp av ett finger eller en knapp framkalla ljud eller signal, särskilt genom att trycka på en knappsats, klocka eller annan signalanordning.
signalera med knapp eller klocka
Att få något att ljuda eller ge ifrån sig signal genom att trycka på en knapp, en klockknapp eller liknande.
Att kontakta någon via telefon; att slå någon eller ringa upp för att tala med personen.
kontakta per telefon
Att använda telefon för att nå någon, få kontakt eller föra ett samtal.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för ringa.
Ringa i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Ex: I. (af Ring) Förse, omgifva med ring, påsätta ring. Ringa ett hjul, beslå det med senor. Ringa ett svin, sätta ring i dess tryne, för att hindra det att böka. Ringa et sto, genom anbringande af ring förekomma dess bestigning af häst. Ringa i´n, út, se Inringa, Utringa.
-
Säges om kyrk- eller smärre ringklockor, då de sättas i rörelse, så att kläppen far fram och tillbaka mot sidorna och derigenom flera upperpade klingande ljud uppkomma. Klockorna ringa Brukas för denna bemärkelse mjest impersonelt, till exempel: Det ringer. Det ringer första, andra gång (till gudstjenst.) Det ringer samman, sista gång till gudstjensten.
-
Ex: Ringa sak. ringa hopp. Ringa förstånd. Ringa halt. Denna stad har en ringare befolkning än den andra.Ringaste eftertanka hade bort säga dig det.
-
jäg.
Gå omkring en takt, för att tillse, om utspår finnas. ringa en björn.
-
Säges om det ljud, liknanden en ringning, som stundom låter höra sig i öronen. Det ringer för örat, i öronen på mig.
-
Låg.
Ex: Ringa härkomst, stånd, börd. - Adv. (Kompar. Rinare, superl.Ringast) Ej mycket, helt litet, föga. Ringa akta, skatta, värdera. Jag aktar honom rinare än densämsta dräng. Ringast aktad af alla. Ej det ringaste, ej det minsta.
Syn: Föga
-
Sätta en kyrkklocka eller smärre ringklocka i rörelse, så att hon ger ifrån sig de klingande ljud, som kallas ringning.
Ex: Ringa med kyrkklockor, med en ringklocka. Ringa i klockan. Ringa till ottesången. Ringa för ett lik, ringa i kyrkklockorna, med en ringklocka. Ringa i klockan. Ringa till ottesången. Ringa för ett lik, ringa i kyrkklockorna, för att tillkännagifva en persons frånfälle. Ringa åt, efter på sin betjent, genom ringning i ringklocka kalla honom. Ringa ihóp, genom ringning hjopkalla. Ringa till bords, genom ringning kalla till spisning. - 4) Ringa med benen, sitta och svänga benen fram och tillbaka.
Historik & ursprung för Ringa
-
Verb
1. ringa, verb, fornsvenska ring(i)a = fornisländska hringja, danska ringe; jämför angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) hringan, ljuda (engelska ring), till en indoeuropeiska ljudrot krenk eller krengh av samma slag som den i litauiska krankiù, rosslar, snarkar. Avljudsform: runga 1 (se den/det och).
-
Adjektiv
2. ringa, adjektiv och adv. = fornsvenska = danska ringe, från medellågtyska ringe, lätt, obetydlig, som adv.: obetydligt och även: snabbt, motsvarande medelhögtyska geringe, lätt, rörlig, snabb, fornhögtyska adv. giringo, lätt; säkerl., med Bezzenberger Bezz. Reitr. 4: 354, besläktade med grekiska rimpha, hastigt, livligt (av *reng~h-), och litauiska rangstås, hastig, skyndsam, réngti(s), skicka sig att göra ngt, skynda. - Min ringa person, min ringhet (uttryck som avse att btygsamt nedsätta sig själv gentemot den tilltalade), motsvarande danska min ringe person, jeg i min ring hed, nyhögtyska meine kleine person (förr även: wenige, arme), meine wenigkeil, engelska my own Utile self, franska ma petite personne, mön hnmble p. med flera Från tiden för grundandet av det romerska kejsardömet; jämför Valerius Maximus (30 efter Kr.) till kejsar Tiberius: mea parvitas; samma uttr. och 515 till vandalkonungen Trasimundus; i fht3r. hos Otfrid; saknas hos humanisterna, som i stället gärna använda ego. Se A. Götze ZfdW 9: 87 f.
-
Substantiv
3. ringa (svin), se ring.
Se även: ring
Källa: Hellquists (1922)
format_list_bulleted Exempelmeningar
-
•
Han ringde och faxade om heta aktietips flera gånger om dagen till kunder som han visste hade pengar.
-
•
Dottern ringde förtvivlad och ville ha kontakt med sin avlidne far, som gick över för en månad sedan.
-
•
Så samma sak gäller här när du smsar från din mobil som när du ringer från den, även om du kanske inte kan skydda dig från att FRA lyssnar på dina samtal så kan du göra det svårt för dem att veta vem det är de lyssnar på.