Synonymer till klen

adjektiv [kle:n]

Utforska synonymer och betydelser för klen

Betydelse:

svag

— "taket hade för klen konstruktion och gick sönder under stormen"

Betydelse:

tunn, späd

Betydelse:

sjuk, ömtålig

— "han har varit sjuk och är ännu för klen för att kunna resa"

Betydelse:

svag, obetydlig

— "det är ett klent intresse för tysk film i Sverige"

tunn spinkig smal fin spad vek oansenlig liten
ömtålig bräcklig skör spröd svag
sjuk matt sjuklig skröplig
ringa obetydlig skral usel dålig

swap_horiz Motsatsord

grov tjock kraftig stark frisk utmärkt
auto_stories

Klen i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Som har ringa krafter, svag, dålig. En klen karl. Dertill är han för klen

    Ex: Klen i arbete. Den sjuke är mycket klen

    Syn: Svag

  • Späd, ömtålig, som icke tål vid mycket, dålig. Ett klent barn.

    Ex: Klen helsa.

  • (om sak) Som icke håller; svag, dålig.

    Ex: En klen tråd. Ett klent rep.

  • Liten, små.

    Ex: Klen till växten. Klen växt.

  • Föga duglig, föga skicklig, kunnig.

    Ex: Klen i arbete. Klen i en vetenskap.

  • Ringa, liten, kanpp, dålig.

    Ex: Klent förråd. Klen måltid. Klena vilkor, omständigheter. Klent förstånd.

    Syn: Liten, Dålig

history_edu

Historik & ursprung för Klen

  • Adjektiv

    klen, fornsvenska klēn, fin, prydlig, veklig, svag, tunn, liten = äldre danska klen (danska klein från hty.), från medellågtyska kleine, klêne = fornhögtyska kleini, även: strålande (nyhögtyska klein), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) clǽne, ren (engelska clean), av urgermanska *klaini(a)- = indoeuropeiska *gloini-, bildning på -ni till roten i grekiska gloiós, klibbig fuktighet och den/det; och klema, klena, klägg, jämför även kläde och nyhögtyska klee, klöver (se den/det och); i avljudsförh. till kli, klister och så vidare; alltså väl egentligen: 'insmord, bestruken med fett och den/det', som kan häntyda på primitiva folkslags kända böjelse att ingnida sina kroppar med feta och glänsande ämnen. Härav: 'glänsande' (i en fornhögtyska glossa), varur 'ren' (engelska) och 'fin, sirlig' (ännu i äldre nysvenska, jämför Wivallius: Tin Hals så kleen, förvthan meen') och därav 'liten' (i vår gamla bibelövers.: 'Frukta dig icke, du klena hjord') och 'svag, klen'. Härtill verbet förklena, egentligen: förringa, jämför nyhögtyska verkleinern. — Från lågtyska klen och nyhögtyska klein utgå de urspr. nyhögtyska familjenamnen Kleen (Kléen) och Klein (med flera former); alltså egentligen tillnamn såsom Lange och så vidare — Jfr klenod, klenät. — Klensmed, fornsvenska klensmidher = nyhögtyska kleinschmied, egentligen 'smed i fint arbete'.

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för klen

Korsordslösningar för klen