Synonymer till värva
Utforska synonymer och betydelser för värva
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för värva.
Historik & ursprung för Värva
-
Verb
värva (soldater, anhängare och den/det), till exempel A. Oxenstierna 1614 (om soldater), fornsvenska værva (st. och svag böjn.: varf, værfde, værvat, værft), utföra, uträtta (även i äldre nysvenska, ännu till exempel Swedberg), förvärva (även i äldre nysvenska, ännu till exempel Kolmodin 1732), i äldre nysvenska dessutom: fria, begära till äkta (med om, till och efter) = danska hverve, värva, i dessa betydelse från medellågtyska och nyhögtyska: medellågtyska werven st. verb och nyhögtyska werben (bland av 'fria') = det inhemska st. verb fornsvenska hværwa (ipf. hvarf), försvinna, fornisländska hverfa, vrida sig, röra sig, försvinna, norska kverva, även: virvla, gå i ring = gotiska hwaírban, vandra omkring, fornsaxiska hwerƀan, även: vända sig, vända åter, fornhögtyska (h)werfan, (h)werban, vrida sig i ring, vända sig, vända åter, vara verksam (nyhögtyska werben, söka vinna, i sht om frieri och truppvärvning, jämför ovan), angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) hweorfan, vrida sig, vandra, gå bort, försvinna, av urgermanska *hwerfan, *hwerƀan. Med kausativbildningen *hwarƀian = svenska dialekt (h)värva (ipf. -de), vrida om, ringa (björn), fornsvenska um hværva, fornisländska hverfa (-ða), vända, förvrida, uppgiva (dvs. göra att något försvinner), fornsaxiska hwerƀian, vända, fornhögtyska werben, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) hwierfan det samma; i vissa fall kanske dock avlett av substantiv *hwarfa- (= varv). Ie. rot ku̯erp, vartill grekiska karpós, handled (jämför till betydelse-utvecklingen vrist, besläktade med vrida), och möjl., med Zupitza Gutt. södra 57, även sanskrit çū́rpa-, sädesvanna; se för övrigt Boisacq (med litter.). — Betyd. 'syssla med, uträtta' har utvecklat sig ur den av 'gå omkring'. Med avs. på betydelse 'värva (röster) och den/det' jämför latin ambīre det samma, egentligen: gå omkring (se ambition). — Värva (soldater) böjes enl. till exempel Sahlstedt, Weste och Dalin 1853 blott -ade, -at; dock har ännu till exempel Franzén 1815 värft, en böjning som under 1700-t:s första hälft var rätt vanlig. Däremot böjes förvärva både -ade och -de (så även Dalin 1850; SOL6 1889 föredrager -de framför -ade); omvärva har blott -de, -t. — Jfr varv 1, 2, virvel, värv.
Källa: Hellquists (1922)