Synonymer till plåga
Utforska synonymer och betydelser för plåga
Betydelse:
— "han är en plåga för sin omgivning"
Betydelse:
— "mormor fick dö utan plågor"
plåga substantiv
Substantivet syftar på något som orsakar stark smärta, svår pina eller långvarigt lidande, antingen fysiskt eller själsligt.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för plåga.
plåga verb
Att orsaka någon eller något stark smärta, svårt lidande eller hård behandling, både fysiskt och psykiskt. Används om att plåga en person, djur eller i överförd bemärkelse behandla någon mycket hårt eller nedvärderande.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för plåga.
Plåga i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Förorsaka smärta, lidande, sorg, bekymmer. Vara plågad afgikt. Plågas af törst.
Ex: Plåga bönder, underhafvande. Plåga sitt sinne med bekymmer. (Fig.) Samvetet plågar honom. P.sig med onödiga omsorger.
-
Känsla af något, som plågar.
Ex: Förorsaka plåga
-
Hvad som plågar. Stenpassion är en svår plåga (bibliskt ord) De egyptiska plågagorna, de tio svåra plågor, hvarmed Gud hemsökte Egypten, då Pharao ej ville släppa Israels barn. (ordspråk) Hvar dag har sin plåga, medför något, som plågar, oroar, gör bekymmer eller besvär.
Syn: Pina, Marter, Anfäktelse, Anfäktnign, Agg
Historik & ursprung för Plåga
-
Substantiv
plåga, fornsvenska plāgha, slag, straff, plåga = senisl. plága, danska plage, från medellågtyska plâge = fornhögtyska plâga (nyhögtyska plage), av latin plāga, slag, hugg eller stöt som ger sår (franska plaie, sår, plåga, engelska plague, pest, = (snarast lån från) grekiska plēgḗ, slag (urbesl. med flacka; se även under plägel slutet).
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Plåga
NEO Uttryckslexikon
-
var dag har nog av sin (egen) plåga
man skall inte tänka på andra bekymmer än dem som för tillfället är aktuella
format_list_bulleted Exempelmeningar
-
•
Men Holm fortsatte bara att plåga hustrun och barnen så att familjesituationen blev värre än förut.