Utforska synonymer och betydelser för tära
Att gradvis skada, försvaga eller förbruka något.
Plåga eller tära på någon
Om något som orsakar långvarigt lidande eller går hårt åt en person.
Ålderdomligt: att äta eller konsumera föda.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för tära.
Tära i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Småningom borttaga något af ett ämne, småning minska försvaga.
Ex: Rosten tär jernet. Maskar tära inelfvorna.
Syn: Fräta
-
fig.
Småningom försvaga.
Ex: Tevatten tär kroppen. Täras af sorg.
-
Småningom försvaga.
Ex: Utsväfvningar tära på krafterna, på lifvet.
-
Ex: Tära sig, v. r. Tära sig i´n, út; igènom, se Bit sig i´n, Sila sig i´n, út,igènom, Äta sig útära Neutralt säges äfv. Tära igènom. Tära sorg. Tära sjukdom, då kroppen långsamt afmagrar och krafternasmåningom aftaga. Tära feber, Tära lemnar i samhället, som endast förbruka utanproducera.
Syn: Tärfeber
Historik & ursprung för Tära
-
Verb
tära, fornsvenska tæra = sen fornisländska tǽra, danska tære, från medellågtyska teren, svenska verb, förtära, förbruka, av fornsaxiska farterian = medelhögtyska verzern (nyhögtyska zehren, verzehren), av urgermanska *tarjan, bildning på indoeuropeiska -ei̯ō (av samma slag som kausativerna lägga och så vidare, men med iterativisk-intensivisk funktion) till urgermanska st. verbet *teran = gotiska gataíran, förstöra, slita sönder, fornhögtyska firzeran, angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) teran (engelska tear); i avljudsförh. till inkoativet gotiska aftaúrnan, gå sönder; jämför även förtörna. Ieur. rot der i grekiska dérō, flår, sanskrit dr̥náti, brister, fornslaviska derą, drati, klyva, slita sönder, och så vidare; jämför för övrigt tjärn, torv (slutet), trasa, trind 2, trod, tryne.
Källa: Hellquists (1922)