Synonymer till skrapa
Utforska synonymer och betydelser för skrapa
Betydelse:
Betydelse:
— "läraren gav de skolkande eleverna en skrapa"
skrapa substantiv
Ett redskap eller verktyg som används för att skrapa, skava eller avlägsna material från en yta.
Skrapverktyg
Benämningar på ett handredskap eller verktyg avsett för att skrapa bort något från en yta.
Ett ytligt märke, en liten skada eller repa som uppkommit genom att något skrapat mot en yta.
En skarp tillrättavisning eller verbal utskällning, ofta i vardagligt eller informellt språk.
Vass tillrättavisning
Benämningar på en tillsägelse eller hård verbal påföljd, från mild anmärkning till kraftigare utskällning.
Ett mycket högt hus eller en hög byggnad, särskilt i ord som syftar på stadens höga husmassa.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för skrapa.
skrapa verb
Att med ett hårt eller vasst föremål dra över en yta så att man avlägsnar material, lossar smuts, flisor eller beläggningar, eller gör ytan strävare. Kan också avse att skava eller rispa lätt.
swap_horiz Motsatsord
Vi har inga motsatsord för skrapa.
Skrapa i Historisk ordbok
Dalin (1850)
-
Med något hvasst, skarpt, hård stryka öfver ytan af ett föremål, för att derifrån borttaga något betäckande eller orenande.
Ex: Skrapa med knif. Skrapa en hud, ett skinn. Skrapa ett baktråg. Skrapa bark, fjäll, smutsen af en ting. Skrapa häsar, draga och skrapa öfver deras hud, för att borttaga lösa hår, orenligeht, o. skrapa v. Skrapa áf, bórt, ihóp, út, se Afskrapa, & c. Skrapa sönder, söndra genom skrapning. Skrapa ùndan, se Bortskrapa. (Fig. fam.) Skrapa tll ell. åt sig, genom harje slags medel tillegna sig.
-
Skarpt jern, som brukas att skrapa med.
-
Hårdt stryka något utåt en yta.
Ex: Skrapa med foten, med fötterna. Hästen skrapar mark med hof.
-
Syn: Hästskrapa
-
figurligt familjärt ord eller talesätt) Gifva en skrapa (bemärkelse 3)
Ex: Skrapa úpp, gifva en sträng, allvarsam skrapa.
Syn: Lexa, Skrubba, Skrupensa
-
(figurligt familjärt ord eller talesätt) Tillrättavisning, isynn. af förnäm. Ge någon en dugtig substantiv Han har fått en substantiv i sitttande rätt.
-
Syn: Fila
Historik & ursprung för Skrapa
-
Substantiv
2. skrapa, substantiv, till exempel Serenius 1741 = danska skrabe, väl från medellågtyska schrape det samma; till föreg.; i avljudsförh. till angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) screopu det samma (*skrep-).
Se även: skrapa 1
-
Verb
1. skrapa, verb - fornsvenska, fornisländska = danska skrabe det samma, medellågtyska schrapen, skava, kratsa (varav nyhögtyska schrapen), medelhögtyska schraffen, rispa och d,, (engelska scrape är lånat), av urgermanska *skrapön. Andra bildningar: urgermanska *skrapjan = medelhögtyska schrepfen, rista, koppa (nyhögtyska schröp-fen); med -pp- i lågtyska schrappen (med flera), skava; med -bb-: svenska dialekt skrabba, skava, kratsa = lågtyska, holl. schrabben (vilka dock snarast äro intensivbildningar till en urgermanska rot skrat); jämför skrävla). I avljudsförh. till urgermanska *skrepan, st. verb = angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) screpan, skrapa, medelhögtyska schreffen, rispa, kratsa (jämför skräp). Besl. med urgermanska *skerpan, st. verb = angelsaxiska eller fornengelska (700–1100) sceorpan, skava, kratsa (se skarp). le. rot *skereb i fornslaviska o-skreba, skaver, kratsar, lettiska skr abl, skava och den/det, med flera (jämför skörbjugg).} Knappast att skilja från fornisländska skrapa, skrävla, jämför skräppa 1.
Källa: Hellquists (1922)
Uttryck & idiom med Skrapa
NEO Uttryckslexikon
-
skrapa med foten (för ngn)
bete sig ödmjukt (mot ngn)