Synonymer till kara

Utforska synonymer och betydelser för kara

kara substantiv

En rak järnstång eller liknande redskap som används för att röra om i glöd, rensa i en ugn eller dra ut aska och kol. Ordet hör till äldre eller mer dialektal terminologi för ett eldrädskap.

ugnsraka ugnraka eldraka råka

Ugns- och eldraka

Benämningar på ett redskap som används i eldstad, härd eller ugn för att raka ihop glöd, askrester eller bränsle.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för kara.

kara verb

Att skrapa, rispa eller göra en ytlig fåra i något med ett redskap eller med något vasst; kan även användas om att röra eller bearbeta en yta så att den får märken.

skrapa råka skjuta

skrapa och rispa

Används när handlingen går ut på att skrapa mot en yta, göra repor eller fåra, eller bearbeta något ytligt med ett vasst föremål.

swap_horiz Motsatsord

Vi har inga motsatsord för kara.

auto_stories

Kara i Historisk ordbok

Dalin (1850)

  • Syn: Ungsraka

  • Raka med kara. (figurligt familjärt ord eller talesätt) Kara åt sig, på egennyttigt,sniket sätt begagna alla tillfällen att komma åt gods, penningar och förmåner. (ordspråk) Hvar karar under sin gryta, hvar söker sinfördel.

  • (masm.) Trekantig eller halfrund brädlapp på en stång, hvarmed gösrännan eller galtsängarne formeras.

history_edu

Historik & ursprung för Kara

  • Verb

    kara, skrapa ihop, i sht dialekt = nisl., norska, besläktade med nisl. kar n., smuts på nyfödd kalv med med, fornhögtyska ubarkara, smuts, ävensom fornhögtyska kerian, sopa (nyhögtyska kehren); till en indoeuropeiska rot. ger, vartill litauiska zerti, skrapa. — Härtill äldre nysvenska glödkara 1640 = norska kära, skovel. — Jfr även kardborre.

Källa: Hellquists (1922)

Letar du korsordslösning?

Se vår korsordssida för kara

Korsordslösningar för kara